Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fårskötseln i vart land ligger sä godt som i lägervall, och fårstockcu minskas
med hvarje år.
Sammanfattas still 1 ningen inom jordbruket, maste den tydligen blifva
denna, att vi fått mycket bättre landtbruksundervisning än förr, vi skatta oss
bättre kreatur och redskap ocb sköta jorden bättre, men den kvantitativa
utvecklingen bar afstaunat. Jordbruket vinner ej längre den ökade utbredning
ocb omfattning som det borde och kunde få —• i ett land som vårt.
Vi tro att orsakerna kunna vara många, men att tvä af de mest
betydelsefulla äro försummelser att följa tidens fordringar i fråga om ekonomisk
lagstiftning och försummelser i fråga oin beredandet af fördelaktig afsättning.
Huru länge ha vi ej i vårt land sträfvat förgäfves efter att få en
tidsenlig arrendelag? För närvarande är en sådan sen marche»; men sakkunnige
anse, att don blir sådan, att den skall komma att förfela sin egentliga
uppgift.1
Är vår lagstiftning om jordstyckningen sådan att den främjar en kraftig
utveckling af vårt jordbruk? Sakkunnige hysa bärom stora tvifvelsmål och
önska betydande förändringar i enlighet n:ed uutidens anspråk.
Det har beviljats ej obetydliga lånemedel för odlingsänäamål. Men en
stor del af de beviljade beloppen användas ielce; på de villkor, som bjadas,
vill ingen ha dem. Här måste åter vara något fel i systemet. En främling,
som vistats årtionden i värt land, yttrade en gång: -.1 Sverige fordrar man
alltid att välgörenhetsinrättningar skola bära sig.» I stil härmed är det väl
som odlingslanen kringgärdats med så många afskräckande bestämmelser, att
en stor del af beloppet ej kan utdelas. Tydligt är dock, att vill staten
verkligen befrämja vårt jordbruk med sina odliugsjån, så måste den också våga
åtaga sig någon del af risken vid hvarje god gärning. Ty inte blir jordbruket
i nämnvärd grad befrämjadt, om hela odlingslånerörelsen betraktas endast
såsom en kapitalplacering.
På senaste tid har staten också velat »befrämja» Egnahemsrörelsen —
ungefär på samma sätt som den nyss ville »befrämja» nyodlingen. 1). v. s.
genom att gärda omkring mod så mycket juristeri, att en stor del af de
afsedda beloppen ej komma till användning.
Sakkunnige anse ock, att man vid nu gjorda försök sammanblandat två
eller tre olika »egnahemsrörelser», som ieke kunna behandlas på samma sätt.
Den första är att skapa ett stort antal nya småbruk. Men då måste man
också sträcka sig till belopp, som göra det möjligt för den nye jordbrukaren
att reda sig. Annars skapar man ju blott ett nytt jordbruksproletariat.
Den andra riktningen är att skapa en bofast jordarbetareklass; härför
tyckes den nuvarande ordningen närmast vara afsedd. Om den är lämplig
att fylla ens denna uppgift, återstår att se. — Det tredje bebofvet är att.
skapa en bofast industriarbetareklass. Men den saken äro naturligtvis icke
Hushållningssällskapen skickade att sköta — hvilka ursprungligen tingo hela
verkställigheten sig anförtrodd.
Under den stora tullstriden på 1880-talet framhölls ofta, att äfven om
den svenske landtbrukaren utbjöd till kvarnägaren sitt bvete eller sin råg
till lägre pris än den utländske producenten, sä fick han dock icke sälja.
Han kunde icke bjuda lika stora partier, och den svenska varan blef redan
härigenom ofullständigare sorterad — hvilket dessutom ofta var fallet äfven med
livart parti för sig. Här fanns tydligen ett viktigt fält för kooperativ
verksamhet och anstalter för varans afyttrande i stort. Huruvida sedan dess
någonting gjorts i denna riktning, är oss obekant. Förmodligen bar man
‘ Numera är den, såsom bekant, antagen.
7—100657. Emiijrationsutredningen. Bilaga XIX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
