Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och vi fråga: är ej detta tillräckligt för att ådagalägga att våra
järnvägs-förvaltningar ännu icke intagit sin plats i det gemensamma arbetet för Sveriges
ekonomiska stärkande och höjande? Och hafva vi ej således allt skäl att
önska att få en verklig svensk järnväg ¡spolitik till stånd, i stället för ett
enbart skötande af våra järnvägar såsom privatekonomiska företag?
Sveriges sjöfart.
Sorgebarnet bland våra näringar bar sjöfarten länge varit. Väl synes
den för närvarande vara stadd i en ganska glädjande utveckling — trots alla
brister, hvarom mera här nedan. En liknande nppblomstring ha vi emellertid
fått bevittna en gång förut: i början af 1870-talet. Men mellan midten af
1870-talet och midten af 1890-talet ligger en så mycket tröstlösare tidrymd
af tjugu års stillastående — i många fall tillbakagång. Vår sjöfart synes
vara en ömtålig planta: under mycket goda konjunkturer kan den skjuta en
vacker växt, men komma trångmål och svaga tider: strax vissnar den och
faller af. Här är tydligen något fel i systemet, och inte äro våra fackmän i
något tvifvel om hvilka dessa fel äro. I stället för våra många lilleputsrederior
måste vi, såsom andra folk, sammansluta oss till några få stora företag, med
kraft äfven vi att stå den onda dagen emot, och med förmåga att göra
Sveriges intressen gällande mot främmande konkurrenter. Och våra större
samhällen måste frikostigt sörja för dockor och moderna hamnanordningar. En
del af våra städer hafva förstått detta, och det har visat sig vara väl använda
penningar. Men huru många af vära samhällen ha ej härutinnan visat en
ödesdiger försumlighet! Tyvärr måste vi bland dem i första rummet räkna
bufvudstaden Stockholm. 1 årtionden har Stockholms kommunalförvaltning
skötts såsom existerade hvarken medborgerliga eller industriella eller
kommersiella intressen. Det hjälper ej att saken från privatekonomisk synpunkt
skötts väl (åter den synpunkten, någon annan tyckes ej existera i vårt
offentliga 1 if!). Resultatet har dock blifvit: orimliga hyror, orimliga lefnadskostnader,
industriens utvandring och sjöfartens depression. 1 Stockholm, om någonstädes,
bchöfde eu verklig närings- och socialpolitik inaugureras. Tecken till en
annalkande ny tid saknas visserligen ej heller. Men här, om någonstädes i vart
land, är det »periculuin in mora».
Men äfven den svenska staten har mycket att godtgöra i sin politik mot
vår sjöfart. Länge bestod den politiken ondast däruti. att sjöfarten betungades
med många och småaktiga skatteafgiftcr, till hvilka ej fanns någon
motsvarighet i fråga om andra näringar. Nu mera har man visserligen kommit in på
en förnuftigare bog i detta hänseende. Men det är ej nog med denna
negativa förbättring. Staten har positiva skyldigheter mot vår sjöfart. Därom
råder ej hos något annat folk något tvifvel; — alltför länge har det rådt
hos oss.
Svenskarna äro visserligen intet sparsamt, folk. För våra personliga behof
kunna vi gifva ut pengar ganska vårdslöst. Men i ett fall äro vi sparsamma,
nämligen där vi ej borde vara det: i affärer. I affärer vill svensken sällan
ge ut en krona, om han ej genast bar femöringen såsom ränta inom synhåll.
M<>n detta är raka motsatsen till modern affärspolitik. Vill man där intet
riskera, sä har man heller ingen större vinst att påräkna. Problemet är oj
att slippa risk, utan att väl beräkna sin risk.
Det finnes emellertid ett område, där vi svenskar, såväl stat och kommuner
som enskilde, visat en verkligen storslagen framsynthet och ej bäfvat tillhaka
för högst betydliga risker. Detta är i fråga om våra järnvägsbyggnader.
Staten har offrat tiotal millioner kronor pä järnvägarna i Norrland, fastän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
