Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hof? Vi svenskar ha tyckt att detta var »gentilt» — och därmed punkt.
Dansken har förstått bättre. Det är vår stora misstanke, att en god del af
förklaringen till Danmarks förvånande framgångar på den ryska marknaden i
våra dagar helt enkelt heter: änkekejsarinnan Maria Feodorovna.
Ty Danmarks furstedöttrar ha ej ailagt sitt danska sinne, när de kommit
till makt och ära i främmande land. Huru svenska prinsessor bete sig i
detta fall, därom fingo vi en sorglig erfarenhet år 1905.
Patriotismen och affärslifvet.
På visst sätt skulle man kunna säga. att patriotismen är död i Sverige,
eller rättare sagdt djupt inslumrad. På visst sätt är detta dock icke riktigt:
den lefver och Ur vaken, ehuru i en särskild form. Den känsla, som
fransmannen ägnar Frankrike, engelsmannen England och dansken Danmark, don
ägnar hos oss värmländingen Värmland, skåningen Skåne, norrländingen
Norrland och stockholmaren Stockholm. Blott Sverige bar ännu icke gått upp
för våra landsmän; Sverige är sannerligen »ett sent begrepp i historien». 1
vår barndom fingo vi lära, att Ingjahl Illråde afskaffade fylkeskungarna och
att Engelbrekt gjorde Sverige till ett folk. Detta är osanning. Fylkesrikeua
blomstra än i dag, och Sverige är ett löst konglomerat af »landskap», hvilkas
invånare fasthänga med hela sin själ vid hembygden, men förnimma det
gemensamma fäderneslandet blott såsom ett oklart fantom.
Är det dä underligt, att när den dimmiga bilden af ett Sverige börjar
utforma sig i vissa hjäruor, att den bilden till en början alltför ofta blir
tunn och blodlös? Är det underligt att patriotismen så ofta hos oss blir ett
dådlöst rufvande öfver det förflutna eller ideologiska fantasterier om det
kommande? Det lefvande lifvet fattas: måtte vår patriotism snarligen hämta sig
kött och blod ur samtidens kräfvande uppgifter och framtidens löften!
Dock, — en sida af patriotismen skymtas icke så sällan också hos oss
svenskar. Under de sorgliga dagarna 1905 fick man i våra tidningar läsa
ett tillkännagifvande från några svenska ingeniörer i Tyskland, att »ville ej
Sveriges folk sköta sina angelägenheter sä, att det ingaf Europa aktning och
gjorde det till en stoltbet att vara svensk», — då skullo dessa herrar snarast
afskiulda sig den svenska nationaliteten och söka sig annan medborgarrätt bos
folk, som det kunde vara ett nöje att tillhöra.
Detta är svensk patriotism. Att låta Sverige tjäna som piedestal för ens
egen storhet, i synnerhet i främmande land, den uppgiften kan man ännu
nadigst medgifva sitt fädernesland. Fyller det inte den plikten, så — weg!
Det finnes ett annat slags patriotism, som innebär också att medborgaren bar
skyldigheter mot sitt land, skyldighet att tjäna det, ja, till och med att offra
litet för det. En patriotism af det slag, som gaf sig uttryck i do orden af
en verkligen stor man, född i ott litet land, — de orden: »äro vi stora nog
för fosterlandet, nog är fosterlandet stort nog för oss». Huru litet af den
patriotismen ha vi ej i Sverige!
Den blodlösa, ideologiska patriotismen i vårt land ställer ej sällan sina
fordringar äfven på atfärslifvet. I hvad riktning de gå, är lätt, att gissa.
Gentemot dylikt liar 011 affärsman rätt att svara, alt. han är och blifver
affärsman, och att han måste sköta sitt arbete efter affärslifvets principer. Men
huru orätt skulle det ej vara att däraf draga en sådan slutsats, som skulle
patriotism och affärer ej hafva något med hvarandra att göra!
Patriotismen inom atfärslifvet, det är sammanhållning med egna
landsmän, gemensamt arbete för gemensamma intressen. Men detta är icke blott
patriotism, det är helt enkelt också affär sklokhet. Hvilket lysande vittnes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
