- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
3

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

material till sådana undersökningar icke alldeles saknas, kunna de
dock icke upptagas i detta sammanhang. Man får således, intill
dess att arbetena inom den svenska befolkningsstatistikcn i
framtiden komma att utvidgas till dessa frågor, åtnöja sig med att påpeka
det allmännare sammanhang, som kan iakttagas mellan den allmänna
befolkningsrörelsen i riket samt befolkningsrörelsen inom jordbruket.

Det skall emellertid senare anmärkas ocli bör äfven
inledningsvis betonas, att de allmänna befolkningsstatistiska faktorerna icke
få betraktas såsom absoluta faktorer i problemet. Desamma torde
nämligen icke hafva varit oberoende af åtskilliga med jordbrukets
historia förbundna förhållanden. Redan i slutet af det 18:de
århundradet väcktes ju den vetenskapliga uppmärksamheten pä det
inflytande, som giftermålsfrekvensen och äfven nativiteten röna utaf
folkhushållens ekonomiska och sociala förhållanden. Sveriges
agra-riska historia företer för tillvaron af ett sådant
orsakssammanhang flerfaldiga bevis, hvilka af den svenska statistiska forskningen
äro påpekade,1) och till hvilka i en senare undersökning skall
närmare återkommas. Då alltså i det efterföljande folkrörelsen inom
jordbruket sättes i sammanhang med de befolkningsstatistiska faktorerna,
så underkännes icke därvid den påverkan, som vissa af dessa senare
hafva rönt af jordbruksbefolkningens numerär samt jordbrukets
af-kastning och utvecklingsmöjligheter vid olika tidsepoker.

Ytterligare må anmärkas följande. En faktor af afgörande
inflytande på folkrörelsen inom jordbruket under tiden efter
1860-talet har ju varit den stora folkomflyttningen under denna tid. Denna
faktor bildar ju den företeelse, hvilken det i efterföljande
undersökningar i främsta rummet kommer an på att förklara, såsom en följd
af bland annat vissa befolkningsstatistiska och agrariska
förhållanden. Men uti det allmänna problem som knyter sig till
landsbygdens affolkning äro alla faktorer växelverkande. och gifvetvis utöfvar
(len folkomflyttning, som före en viss tidpunkt ägt rum, ett
inflytande på den därefter skeende befolkningsrörelsen. Vi komma
därför redan i det efterföljande att i förbigående vidröra den faktiska
omflyttningen, så att sammanhanget mellan densamma samt
jordbruksbefolkningens utveckling blir i allmänna drag belyst. Den
närmare undersökningen af folkomflyttningen i dess sammanhang med de
agrariska förhållandena uppskjutes dock till en senare undersökning.

Efter dessa inledande anmärkningar öfvergå vi till det ämne,
som närmast föreligger, och hänvisa i afseende å det statistiska
material, hvarpå undersökningen bygger, till den särskilda i slutet
bifogade promemorian.

l) Jfr Gustav Sundbtiry, Fortsatta bi<lrng till <;ii svensk bofolkningsstatistlk för ureu 1750— IÖ(K>
1—X. Sthlm 1!H)7—00.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emujordbr/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free