- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
5

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det framgår af denna tabell, att den befolkning, som direkt
eller indirekt, hämtat sin ntkomst af jordbruket med binäringar,
under tiden ända t. o. m. ur 1840 utgjorde en föga föränderlig procent
af rikets hela folkmängd. Under nittioårsperioden 1751—1840 var
denna procent i medeltal 80-59 %, och ingen af procentsiffrorna vid
de olika yrkesrukningarna under denna tid afvika med mera än 2 %
från detta medelvärde. I. betraktande af de vanskligheter, kvilka
varit förbundna med beräkningarna i fråga, synes det sannolikt, att
dessa afvikelser icke äro uttryck för faktiska förskjutningar i
befolkningens sammansättning, utan äro att tillskrifva de växlande
grunderna för yrkesräkningarnas utförande och de i följd däraf
växlande grunderna för beräkningen af nu nämnda procentsiffror.

Den af jordbruket med binäringar lefvande befolkningen i Sverige
utgjorde sålunda under tiden intill 1840-talet ungefär oförändradt fyra
femtedelar af rikets hela folkmängd. Under samma tid (1751—1840)
utgjorde den af industri och bergsbruk lefvande befolkningen i
medeltal 8-73 %, don af handel och samfärdsel lefvande i medeltal 1*80 ii,
och den af allmän tjänst m. m. lefvande i medeltal 8-78 j, af hela
rikets befolkning. De afvikelser från dessa medelvärden, hvilka
kunna iakttagas vid de olika yrkesräkningarna under perioden, äro
visserligen relativt sedt rätt betydande, men öfverstiga dock icke,
absolut räknadt, några få procent. Det torde icke kunna afgöras,
om de äro uttryck för faktiska förskjutningar i befolkningens
sammansättning eller icke. Förmodligen bero de, som nyss nämndes,
endast på de olika grunderna för yrkesräkningarnas utförande,
hvil-ket äfven bestyrkes af afvikelsernas oregelbundenhet.

Intill 1840-talet var sålunda den svenska befolkningens
fördelning i de här omnämnda fyra hufvudkategorierna mycket stationär.
Hufvudanledningen härtill låg gifvetvis i Sveriges ännu vid denna
tid föga framskridna industrialisering. Under 1840-talet begynte
emellertid den kända förskjutning uti befolkningens
sammansättning, hvilken fortgått under den senare hälften af århundradet. Den
af jordbruk med binäringar lefvande befolkningen hade år 1850
nedgått till 77-94 % af rikets hela folkmängd, under det att den af
industri och bergsbruk lefvande hade ökats till 015 %.
Procentsiffran för den af handel och samfärdsel lefvande befolkningen
utvisade ännu år 1850 ingen stegring.

Under senare hälften af 1800-talet har jordbruksbefolkningens
aftagande på bekostnad af den af industrien och handeln lefvande
befolkningen häftigt fortgått. Procentsiffran för den af jordbruk med
binäringar lefvande befolkningen hade år 1870 nedgått till 71-87 %,
ar 1880 till <>7-42 %, år 1890 till (>O02 % och år 1900 till 53-67 % af
hela folkmängden. Samtidigt därmed steg procentsiffran för den af
industri och bergsbruk lefvande befolkningen, i det att denna be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emujordbr/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free