- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
8

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Medelsiffran för perioden 1840—’>0 iifversteg sålunda
medelsiffran för perioden 1751—-72 med 910,696 personer, d. v. s. med
63-3 %. Vid jämförelse mellan siffrorna för åren 1850 och 1751 var
ökningen 1,046,334 personer, d. v. s. 76-9 % af den förstnämnda
siffran; liade det varit möjligt att till jämförelse taga året 1860, så
skulle ökningen hafva framträdt än större. Tillväxten af den
jord-bruksidkande befolkningen under hundraårs perioden före 1860-talet
torde sålunda kunna uppskattas till minst tre fjärdedelar af denna
befolknings numerär vid rnidten af 1700-talet. Medelsiffran åter för
perioden 1870—1900 öfversteg medelsiffran för perioden 1840—GO
med 96,272 personer, d. v. s. med 4-1 %. Vid jämförelse mellan siff
rorna för åren 1850 och 1900 var ökningen endast 34,863 personer,
d. v. s. W °i. Den jordbruksidkande befolkningen torde sålunda vid
jämförelse mellan 1860-talet och situationen vid ingången af det 20:de
århundradet hafva ökats med på sin lwjd några få procent, hvilket ju
icke står i motsägelse med det förhållande, att under 1890-talet en
utpräglad minskning ägde rum.

Det bör icke i detta sammanhang underlåtas att påpeka
de allmänna, med den svenska befolkningsrörelsen
sammanhängande orsakerna till denna utveckling af den jordbruksidkande
befolkningen.1) Den starka tillväxten af denna befolkning under
hundraårsperioden före 1860-talet var gifvetvis en följd af den
allmänna folkökningen i riket, i förening mod den långsamma
industrialiseringen samt den obetydliga utrikes omflyttningen. Samma
befolknings stationära numerär under tiden efter 1860-talet har
varit en följd, dels af det särskildt genom den stora utvandringen
väsentligt minskade ökningstalet, dels af rikets fortgående
industrialisering under samma tid.

Till belysning af de hos den allmänna befolkningsrörelsen
liggande faktorerna må anföras följande tabell D (se nästa sida), som
an-gifver öfverskottstalet i °/oo för femårsperioder under tiden 1751—1900
samt ökningstalet i °/oo för perioden 1H1(>—40 och därefter följande
femårsperioder intill år 1900.2)

Trots bristerna hos det siffermaterial, hvarpå häi-varande
öfversikt är grundad, bekräftas det dock af tabellen B, att den
jordbruks-idkande belolkningens tillväxt under de olika skedena af perioden

1750—1850 i väsentlig mån bestämdes af det naturliga
öfverskottstalet i riket. Sålunda var denna befolknings tillväxt under perioden

1751—1800 endast 477,963 personer, d. v. s. 35*1 % af dess numerär
år 1751, men under perioden 1801—1850 1,644,394 personer eller
89-5 % af numerären år 1800. Att den ojämförligt starkaste
tillväxten sålunda ägde rum under förra hälften af 1800-talet, stod ju

i) Jfr inledningen, oivan sid. 2. — *) Jfr SundMrg, Bevölkerungsstatistik Schwedona 1760 -1900.

Tabellen sid. 7G.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emujordbr/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free