Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beträffande åter inflytandet af Sveriges fortskridande
industrialisering på samma utveckling, så har denna fråga redan ofvan
berörts. Af de i tabellen B meddelade procentsiffrorna framgår emellertid
huru stor den verkligen i jordbruket med binäringar sysselsatta
folkmängden har varit i procent af rikets hela befolkning. Det synes att
under tiden intill midten af 1800-talet åtskilliga mindre
oregelbundenheter iakttagas hos siffrorna, men torde dessa vara att tillskrifva de
växlande grunderna för vrkesräkningarnas utförande. 1 stort sedt
bibehölls den jordbruksidkande befolkningen under senare hälften af
1700-talet vid en oförändrad andel af hela folkmängden. Denna
procent var under tiden 1751—1800 i medeltal 76 2 % d. v. s.
understeg. såsom var att förvänta, något de å sid. 4 meddelade
procentsiffrorna, hvilka jn uträknats efter andra grunder. Under tiden
1800—1840 synes, trots åtskilliga oregelbundenheter, en begynnande
minskning inträda uti den här berörda procentsiffran; från sitt
nyssnämnda medelvärde 7(!-2 % hade den ar 1840 sjunkit till 72-3 ‘i.
Att de å sid. 4 meddelade procentsiffrorna ända till ar 1840 äro
oförändrade, strider jn icke häremot, då man tager i betraktande
siffrornas skiljaktiga betydelse. Under tiden fr. o. m. 1840-talet
illustreras emellertid äfven af de nu betraktade procentsiffrorna den
förut påpekade industrialiseringen af riket.
I jordbruket sysselsatta personer utom allmogeklassen.
Då vi nu öfvergå till att studera den i jordbruk med binäringar
sysselsatta folkmängdens sammansättning uti olika, folkkategorier,
så uppställer sig först den frågan, i hvad mån det är möjligt att
särskilja den egentliga allmogeklassen från i jordbruket sysselsatta
personer af andra ståndsklasser.
Ett sådant särskiljande har gifvetvis betydelse för
undersökningar öfver den svenska allmogeklassens historia. Motsättningen
i socialt afseende mellan å ena sidan den jordbrukande klassen af
ståndspersoner samt å andra sidan hemmansägareklassen har ju ända
in i senare hälften af förra århundradet varit skarp. Märkbarare
förskjutningar i proportionen mellan allmogeklassen och den öfriga
i jordbruket sysselsatta folkmängden måste i äldre tider hafva varit
förenade med betydelsefulla förändringar i äganderätts- och
besitt-ningsrättsförhållandena till jorden samt uti gången af
jordstyckningens utveckling. En ökning at’ hemmansägareklassen på
bekostnad utaf antalet af jordbrukande ståndspersoner bör hafva gått
parallellt med frälsejordens öfvergång i allmogehänder samt rned en starkare
sönderstyckning af densamma. En minskning af
hemmansägareklassen men ökning utaf antalet af jordbrukande ståndspersoner bör i
samma äldre tid hafva varit en följd af bondhemmans uppköpande och
inläggande i sambruk med de större egendomarna, i regel säterierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
