Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jämförbarhoten mellan siffrorna för perioderna 1775—1800 och
1840—55 synes i betraktande af förändringarna i yrkesräkningarnas
utförande öfverraskande stor. Antalet af jordbrukande
ståndspersoner i Sverige ökades enligt dessa siffror endast obetydligt under
tiden från midten af det 18:de till midten af det 19:de århundradet.
Under perioden 1775—1800 utgjorde detta antal i genomsnitt 2-3 %
ut af antalet af bönder på egna ocb andras hemman; under perioden
1840—55 var motsvarande procentsiffra 2-5 %. Afven af de föga
användbara siffrorna öfver antalet af »änkor efter ståndspersoner,
som sköta landtbruk», bekräftas i viss mån samma förhållande; under
perioden 1775—1800 uppgingo nämligen dessa änkor till ett
genomsnittligt antal af 957, och under perioden 1840—50 till ett
genomsnittligt antal af endast 781.
Det får antagas, i betraktande af ståndsskillnaden i äldre tid,
att särskiljandet mellan bönder och jordbrnkande ståndspersoner i
de äldre yrkesräkningarna gjordes med stor noggrannhet. Man torde
därför kunna tillmäta rätt mycken tillförlitlighet åt hvad nu anförts.
Detta förhållande innebär, att den svenska bondeklassen ända in i
midten af det 19:de århundradet icke nämnvärdt gick tillbaka i
numerisk öfverlägsenhet öfver klassen af andra jordägare. Detta står
äf-ven i öfverensstämmelse med hvad i en senare undersökning skall
anföras om frälsejordens öfvergång i bondehänder och
jordstyckningens utveckling under samma tidsskede.
Beträffande åter jämförbarheten mellan de äldre siffrorna och
siffrorna för perioden 1880—1900, så framgår af tabellen, att denna
icke är stor. Enligt tabellen skulle nämligen antalet af
jordbrukande ståndspersoner under senare hälften af förra århundradet
hafva sjunkit såväl i absolut antal som ännu mera i förhållande till
bondeklassens numerär. Medan detta antal under perioden 1840—55
var i genomsnitt 5,220 och utgjorde 2’5 % af bondeklassen, var
nämligen detsamma under perioden 1880—1900 i genomsnitt 2,976 och
utgjorde endast 1-2 % af bondeklassen.
I viss mening torde detta stå i öfverensstämmelse med de
faktiska förhållandena. Antalet af de gamla ståndsfamiljerna på de
svenska herregårdarna har under tiden ifråga med visshet minskats,
jämsides med åtskilliga gamla jordpossessioners undergång eller med
deras öfvergång i patronklassens händer. Begränsar man begreppet
»ståndspersoner» till dessa gamla familjer, så illustrera statistikens
siffror på ett riktigt sätt utvecklingen. Sätter man åter den gamla
bondeklassen i motsats mot den tillväxande patron klassen, så äro
siffrorna för perioden 1880—1900 af förut angifven orsak
oanvändbara. Dessa siffror kunna sålunda belysa den jordbrukande öfver*
klassens undergräfvande, men bondeklassens undergräfvande måste
bekräftas genom andra undersökningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
