- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
21

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lägg till de ofvannämnda utdragen, och komma äfven uti
öfversikts-tabellerna nedan att vid 1870—1900 årens yrkesräkningar addera de
nr den officiella statistiken hemtade siffrorna öfver dem (samt deras
iamiljemedlemmar) till siffrorna uti vederbörande kolumner.

Såsom antorts, anse vi det, äfven i denna allmänna öfversikt,
angeläget att särskildt specificera stattorpare- och statareklassen. 1
afseende å statistiken öfver denna kategori må emellertid anmärkas,1)
att uti 1870, 1880 och 1890 årens yrkesräkningar hela klassen af
daglönare i jordbruket är sammanslagen med statareklassen.
Siffrorna för dessa år äro därför endast i mindre grad jämförliga med
siffrorna öfver stattorpareklassen i de äldre yrkesräkningarna. Då
emellertid den fria daglönareklassens tillväxt tillhör senaste tid,
visar sig denna olägenhet hufvudsakligast vidhäfta siffrorna uti
1*90 års yrkesräkning, där gruppen ifråga svällde ut till ett med
föregående år ojämförligt omfång. I anledning däraf särskildes ock
de båda grupperna vid bearbetningen af 1900 års yrkesräkning, så
att siffrorna detta år öfver statareklassen äro jämförliga med de
äldre yrkesräkningarnas siffror. För att erhålla en åtminstone i
någon mån sammanhängande serie af siffror anse vi det uti
efterföljande öfversiktstabeller nödvändigt att approximativt särskilja
statarne och daglönarne uti 1890 års yrkesräkning*) samt öfverföra
de senare till gruppen af hemmasöner öfver 15 ar, drängar och
biträden (se nedan).

Den största svårigheten vid ett studium på grund af
yrkesräkningarna af den jordbrukande befolkningens sammansättning ligger
uti särskiljandet af den egentliga tjänsteldassen. Härvid kommer
framför allt i betraktande, att hemmavarande barn hos allmogen
af ålder brukat biträda vid gårdsbruket på samma sätt som de
lagstadda tjänstehjonen. Gifvetvis består mellan en hemmason och
en lagstadd dräng i väsentliga afseenden en skillnad, eftersom den
förre är arfvinge till den gård. han brukar, och om han ock i likhet
med drängen lefver i familjefaderns hus och kost. dock icke är stadd
som dräng och icke uppbär en lön i kontanter. Men den lagstadde
drängen är ofta hemmason från en annan gård, uti hvilken han är
arftagare, så att de hemmavarande allmogesönerna och drängarne i
allmogens tjänst ofta tillhöra samma sociala kategori af
allmogeklassen. Visserligen kan antagas, att tjänstehjonen hos
hemmans-ägarne ofta komma från landtbefolkningens underklasser, nämligen
torpare-, baclcstugu-, inhyseshjon- och statarefamiljer, medan
tjänstehjonen hos de senare sällan äro hemmansägaresöner. Men under hela
tiden före år 1870 kan på grund af yrkesräkningarna ingen
skillnad göras mellan tjänstehjonen hos de olika kategorierna af allmogen.
Vid en historisk öfversikt af tjänstehjonklassen kan man därför icke

*) So det i not 2) sid, 19 citerade ställe, sid. 82. - *) Angående denna tudclning, se not sid. 2<J.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emujordbr/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free