- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
30

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

perioden 1751—72 utgjorde de manliga hufvudpersonerna inom
dessa tre kategorier ett genomsnittiigt antal af 55,799, under
perioden 1775—1800 af 85,375, under perioden 1x05—35 af 123,163
samt under perioden 1840—60 af 180,835 personer. Vid jämförelse
mellan den första och den sista af dessa perioder skulle ökningen alltså
hafva utgjort 125,036 personer, d. v. s. 224 %\ vid jämförelse mellan
genomsnittssiffran för perioden 1751—72 samt siffran för år 1 ¡’¡60,
hvilken var 196,329, skulle ökningen hafva utgjort 140,530
personer, d. v. s. 252 %. Vid jämförelse slutligen mellan siffrorna för
åren 1751 och 1860, af hvilka den förra var 47,924, skulle ökningen
hafva utgjort 148,405 personer, d. v. s. 310 %. De manliga
hufvud-personernas antal inom torpare-, backstugu- och inhysesklasserna
torde sålunda under perioden 1750—1860 hafva i det minsta mellan
tre- och fyradubblats, och sannolikt fyradubblats.

Torpare-, samt backstugu- och inhysesklasserna hafva utgjort
en gentemot bondeklassen å den ena sidan samt den egentliga
tjän-steklassen å den andra sidan särskild hufvudkategori af den svenska
allmogebefolkningen. Den har omfattat klassen af
nyttjanderätts-innehafvare på hemmanens ägor samt därjämte den kategori af den
fattiga befolkningen, som benämnts inhyseshjon, och hvars afgränsning
gentemot kategorien af icke arbetsföra personer samt den egentliga
fattigklassen icke alltid varit lätt att fasthålla. Vi hafva nu
funnit, att medan hufvudpersonernas tillväxt under perioden 1750—
1860 inom den egentliga bondeklassen på sin höjd kunde anslås till
en fjärdedel af antalet vid förstnämnda tidpunkt, så var tillväxten
af hufvudpersonernas antal inom dessa senare folkkategorier högst
väsentligt större och torde hafva inneburit en fyradubbling af
antalet vid midten af 1700-talet.

Öfvergå vi nu att betrakta stattorpare- och statareklassen1),
hvil-ken först fr. o. m. 1825 års yrkesräkning specificerades såsom
särskild kategori, så synes att denna under perioden 1825—35 uppgafs
till i medeltal 10,776 och under perioden 1840—60 till i medeltal
17,862 manliga hnfvudpersoner. Afven denna kategori visade
sålunda under tiden intill 1860-talet en tillväxt, hvilken vid
jämförelse mellan ifrågavarande båda perioder utgjorde 7,086 personer,
d. v. s. 65’8 %, vid jämförelse mellan medelsiffran för perioden 1825—
35 samt den approximerade siffran för år 1860, hvilken senare var
23,815, 13,039 personer, d. v. s. 121 %, och vid jämförelse mellan
siffrorna för åren 1825 och 1860 14,576 personer, d. v. s. 158 %.
Under perioden 1825—60 torde alltså antalet af manliga
hufvudper-soner inom statareklassen hafva mellan två- och tredubblats.
Betraktar man åter hela hundraårsperioden från midten af 1700-talet

>) I afnu ude & skilltmdcn mellnu s tu t torpa ro och statare och dessas gemensamma kännetecken,
sc det i not 2) & sid. 10 citerade stUllc, std. 20.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emujordbr/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free