- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
47

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bet må fördenskull lämnas därhän, i livilken mån den var en
faktisk företeelse och i hvilken mån den endast beror pä diskontinuiteter
hos det statistiska materialet. Under tideu 1775—1900 har gruppen
af tärande personer (barn under 15 år, vissa äldre och bräckliga
personer) med blott några få procent varierat kring sin medelprocent
af den samfällda jordbruksbefolkningen, nämligen 37*0 v Den
ifrågavarande gruppen har således utgjort något mer än en tredjedel af
hela den i jordbruket sysselsatta folkmängden.

Gruppen af barn öfver 15 år samt tjänstefolk har under hela
perioden 1751—1800 med endast en å, två procent varierat kring sin
medelprocent, 25-4 %, af den samfällda jordbruksbefolkningen. Denna
grupp har sålunda utgjort i rundt tal en fjärdedel af hela
befolkningen. Vid våra föregående betraktelser kommo vi till den
slutsats, att den samfällda jordbruksbefolkningen under
hundraårsperioden före 1860 ökades med mera än tre fjärdedelar och den nu
betraktade gruppen till närmare dubbla antalet, samt att under tiden efter
1860-talet såväl den samfällda befolkningen som gruppen ifråga varit
ungefärligen stationära. Som synes råder härutinnan öfverensstämmelse
med det nu anmärkta förhållande, att den sistnämnda gruppen utgjort
en ungefär oförändrad del af den samfällda jordbruksbefolkningen.

De båda nu nämnda grupperna tillsammans hafva under perioden

1751—1900 utgjort i medeltal <¡3-7 % af den samfällda
jordbruks-idkande befolkningen. De olika grupperna af hufvudpersoner och
hustrur (samt änkor) hafva alltså tillsammans utgjort i medeltal
30-3 ■» af samma befolkning. Af dessa hufvudpersoner och hustrur
(samt änkor) hafva i medeltal *M-2 \ tillhört jordbrukareklassen,
0’4 % fiskareklassen, 6-5 % torpareklassen, 6-3 % backstugu- och
in-hyseshjonklasserna samt 0-9 \ statareklassen. Bondeklassen har
sålunda, räknadt efter hufvudpersoner jämte hustrur, varit närmare
dubbelt så stor som torpare-, backstugu- och inhysesklasserna
tillsammans.

Betraktas åter de förändringar i liden, hvilka kunna iakttagas
i denna procentiska sammansättning, sä framgår följande. Antalet
af hufvudpersoner och hustrur af bondeklassen sjönk under perioden
1775—18(50 ganska betydligt i procent af totalsumman af den
jordbruks-idkande befolkningen. Under perioden 1870—1900 kan ånyo någon
liten stegring uti procentsiffran iakttagas. Dessa förändringar
sammanhänga gifvetvis med det ofvan anmärkta förhållande, att
tillväxten utaf antalet af hufvudpersoner och hustrur inom bondeklassen
under tiden före 1860-talet var svag i förhållande till öfriga
allmogekategoriers tillväxt, men under tiden därefter betydlig (se vidare
nedan).

Uti procentsiffrorna åter för hufvudpersoner och hustrur af
torpare- samt backstugu- och inhysesklasserna iakttages dessa folk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emujordbr/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free