- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
51

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»bondeståndets» procentiska andel af rikets bela folkmängd, men en
stark ökning uti den procentiska andelen af gruppen >alla andra».
Då uti sistnämnda grupp sannolikt inräknades landsbygdens
underklasser, bestyrkes häraf att bondeklassens tillväxt var svagare än
folk till växten inom dessa sistnämnda kategorier.

Den bild de svenska yrkesräkningarna gifva af
jordbruksbefolkningens utveckling under hundrafemtioåraskedet 1750—lflOO är i flera
afseenden märklig. Man iinuer en mycket häftig tillväxt af denna
befolkning intill tiden omkring 1860-talet, men under tiden därefter
en stationär, i vissa afseenden regressiv utveckling. Vid nyssnämnda
tid var alltså den svenska landsbygden så att säga mättad med folk.
Under hundraårsskedet dessförinnan hade emellertid äfven den af
ålder bestående, ännu vid ingången af det 18:de århundradet i stort
sedt oförändrade sociala sammansättningen af jordbruksbefolkningen
undergått stora förändringar. Allmogeklassen, som i äldre tider
utgjorts hnfvudsakligen endast af två sociala klasser, bondeklassen
(inkl. nybyggareklassen) samt dräng- och pigklassen, hade
differentierat sig, ocb nya sociala bildningar hade framvuxit på landsbygden.
Vissa underklasser (torpare-, backstugu- och inhysesklasserna),
hvil-kas uppkomst och utveckling i stort sedt tillhörde de 18:de och l!):de
århundradena, hade, vid sidan af bondeklassen och den egentliga
tjänstek lassen, vuxit till stor numerisk betydelse. 1 förhållande till
dessa nya bildningars tillväxt var bondeklassens ytterligt långsam.
Bondeklassens procentiska andel af jordbruksbefolkningen var därför
under tiden före 1860-talet stadd i sjunkande; de nyssnämnda
underklassernas i stigande. Under tiden efter 1860-talet har emellertid den
numeriska tillbakagången i främsta rummet träffat dessa sistnämnda,
jämförelsevis nya historiska bildningar. Deras antal har starkt
decimerats, medan den egentliga tjänsteklassens minskning varit mindre
och bondeklassen t. o. m. fortfarande något ökats. Bondeklassens
procentiska andel af jordbruksbefolkningen har därför åter något
förbättrats, medan de nyssnämnda underklassernas ånyo sjunkit.
Den egentliga tjänsteklassen har i stort sedt förblifvit vid ungefär
oförändrad procentisk andel af jordbruksbefolkningen.

Dessa resultat hafva alla afseende å de för riket i genomsnitt
gällande förhållandena. I betraktande af Sveriges olikartade
agra-riska förhållanden i olika landsändar är det att vänta, att i här
behandlade afseenden vissa skiljaktigheter hafva förefunnits mellan
dem. Vi skola nu öfvergå till en undersökning utaf dessa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:23:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emujordbr/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free