- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
62

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ensstämmclse med riksprocen terna. 1751 —1900 var nämligen riksmedeltalet
38’8 % och medeltalet för de ifrågavarande tre länen 37-2 %. Detsamma
gäller om gruppen af hemmasöner öfver 15 Sr och drängar m. fl. 1751 —
1900 var nämligen riksmedeltalet 25’o men medeltalet här ofvan 27’<; %.

Beträffande äter procentsiffrorna för de fem första hufvudgrupperna hafva
de afvikelser bestått, att. inom mälarelänen bondeklassen varit relativt,
fåtaligare, torpareklassen relativt talrikare, backstugu- och inhysesklasserna
relativt fåtaligare och statareklassen relativt talrikare än i riket i genomsnitt
(allt efter hufvudpersoner räknadt). Dessa egendomligheter hos
jordbruksbefolkningen i de nn betraktade tro länen hafva varit bestående under hela
tidsperioden 1751—1900.

Böndernas relativa undertaligliet framgår af det förhållande, att medan
riksmedelprocenten 1751—1900 för jordbrukareklassen1) var 23-o %, sä var
motsvarande procent inom de tro ifrågavarande länen endast 1 8t> X. Denna
differens har föga utjämnats ens under tiden efter 1860-talet.
Torparcklas-sens relativa talrikhet framgår däraf att riksmedelprocenten 1751—1900 var
G’7 ?», men medelprocenten för de ifrågavarande iäuen 8’7 %. Denna
differens var störst i slutet af 1700-talet, men har under loppet af 1800-talet
minskats. Backstuga- och inhyscsklassernns relativa fåtalighet framgår däraf,
att riksprocenten 1751—1900 var 5-i %, men medelprocenten för de tre länen
42 %■ Denna skiljaktighet bar skärpts under tiden efter 1800-talet.
Statare-klassens talrikhet slutligen i de tre mälarelänen illustreras af det förhållande,
att medelprocenten 1805—1900 för dem var 5’:) %, men för riket i
genomsnitt endast rr> %.

Beträffande förskjutningarna uti jordbruksbefolkningens sammansättning
bekräftas af procentsiffrorna ofvan hvad vi i det föregående anfört om de,
olika allmogekatcgoriernas utveckling. Bondeklassens och torpareklassens
af-tagande under förra hälften af 1800-talet manifesterar sig i dessa siffror,
desslikes torpareklassens aftagande efter 1860-talet, backstngu- och
inhyses-klassernas tillväxt intill 1860-talet och deras därefter fortgående aftagande,
samt statareklassens tillväxt genom hela århundradet.

Vi öfvergå nu till att taga i betraktande folkmängdens fördelning på
a) bondeklassen, b) torpareklassen, c) backstngu- och inhysesklasserna och
d) tjänsteklassen, där familjemedlemmarna inom hvarje kategori äro
specificerade. Efterföljande tabell, utarbetad efter samma grunder som tabellen för
hela riket,2) angifver denna befolkningens sammansättning för de år, där en
sådan uppdelning är möjlig, nämligen 1795—1800 och 1870 —1900 (se tab.
F, sid. 63).

IJäraf framgå anmärkningsvärda förhållanden. Det resultat, bvartill vi
ofvan kommit, att bondeklassen efter hufvudpersoner räknadt varit relativt
fåtalig inom mälarelänen, skärpes högst väsentligt då bondeklassen betraktas i
dess helhet, d. v. s. då familjemedlemmarna hopräknas med
hufvudpersonerna. Under perioden 1795— 1800 utgjorde nämligen bondeklassen i dessa
län endast 49■ 7 af hela den jordbruksidkande befolkningen, under det att
motsvarande procent för hela riket var 60‘5 Under perioden 1870—
1900 voro procenterna 43’s %, resp. 55’o %. Under hela perioden 1750—
1900 torde sålunda bondeklassens procentiska andel af den jordbruksidkande
befolkningen i de tre mälarelänen hafva med 10—11 % understigit den för
riket i dess helhet typiska procentsiffran.

Hvad vi vidare ofvan anfört, nämligen att hufvudpersonerna af
torpareklassen varit relativt talrika i dessa län, visar sig i viss mån gälla äfven om

I) Iht [ tUiiim grupp innelmlluu ilttlulct nf jordbrukare utom bomlekluKsen Hr utnn inverkan P^
ifrugavurunde slutsatser. — 2) Jfr uoteu sid. 48.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emujordbr/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free