- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
67

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sålunda kunna uppskattas till högst två tredjedelar af numerären vid midten
af 1700-talet.

Utvecklingen af backstugu- och inhysesklasserna visade det typiska
förloppet, nämligen en i det hela fortskridande rätt afsevärd tillväxt.
Medelsiffran för 1840—60 var närmare 3 ggr sä stor som medelsiffran för
1751—72; detsamma gällde om siffran för år 1855 i jämförelse med siffran för
år 1751. Hufvudpersonerna af de ifrågavarande kategorierna torde således
hafva tredubblats.

Äfven utvecklingen af statareklassen var den för riket typiska; vid
jämförelse mellan siffrorna för aren 1825 och 1860 konstateras mer än en
fördubbling.

Gruppen af hemmasöner öfver 15 år och drängar visar en
diskontinuerlig sifferkolumn; i stort sedt var den emellertid stadd i tillväxt.
Medelsiffran för perioden 1840—60 öfversteg med 2,657 personer, d. v. s. med
46.1 medelsiffran för perioden 1751—72. Gruppen ifråga torde under
hundraårsperioden före 1860-talet hafva ökats med hälften.

Det närande mankönet utgjordes under perioden 1751—72 af
sammanlagdt 14,040 personer, under perioden 1795—1800 af 17,582, under perioden
1805—35 af 17,105 och under perioden 1840—60 af 19,303. Den
sistnämnda siffran öfversteg den förstnämnda med 5,263 personer, d. v. s. med
37.5 %. Vid jämförelse mellan siffrorna för åren 1751 och 1860 var
tillväxten 36.3 %. Gruppen ifråga torde sålunda under perioden 1750—1860
hafva ökats med något mera än en tredjedel af dess numerär vid midten af
1700-talet.

Gruppen slutligen af det tärande mankönet visar oregelbundna siffror;
medelsiffran för perioden 1840—60 understeg något medelsiffran för perioden
1751—72, och detsamma var förhållandet med siffran för år 1860 i
jämförelse med siffran för år 1751. Man torde kunna säga, att gruppen ifråga
under perioden 1750 —1860 var ungefärligen stationär.

Den jordbruksidkande befolkningens 1) utveckling inom Västmanlands län
under hundraårsperioden före 1860-talet visade sålunda liknande
egendomligheter som utvecklingen inom Stockholms, Upsala och Södermanlands län.2)
I så måtto voro dessa inom Västmanlands län ännu mera utpräglade, att
folktillväxten i dess helhet samt inom de båda hufvudkategorierna af närande,
resp. tärande personer var därstädes än svagare, samt jordbrukareklassens
tillbakagång under 1800-talet än större än inom Upland och Södermanland.
Torpareklassens minskning under 1800-talet var emellertid mindre utpräglad
i Västmanlands län; äfven var backstugu- och inhysesklassernas tillväxt större.

Utvecklingen under tiden efter 1860-talet är för den jordbruksidkande
befolkningen i dess helhet ofvan anmärkt.3) och mankönets utveckling var
därmed öfverensstämmande. Medelsiffran för perioden 1870- 1900 öfverskred
med 4,642 personer medelsiffran för perioden 1840—60, hvilket innebar en
ökning med 15.8 %. Då emellertid tillväxten var fortskridande, mätes den
noggrannare genom jämförelse mellan siffrorna för åren 1860 och 1900; den
var i så fall 6,590 personer eller 22.1 %. Mankönet i dess helhet torde
sålunda under perioden 1860—1900 hafva ökats med något mera än en
femtedel af numerären omkring år 1860.

Hufvudpersonerna af jordbrukareklassen visa samma jämförelsevis
gynnsamma utveckling. De hafva under perioden 1855—1900 befunnit sig i
fortskridande tillväxt, som vid jämförelse mellanåren 1860 (1855) och 1900 upp-

1) Vi erinra om anmärkningen n sid. 52. att vi icke anse oss behöfva undersöka kvinnkönets sammansättning. — 2) Jfr sid. 59. — 3) Jfr sid. 64-65.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emujordbr/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free