- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
70

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Häraf synes att öfverensstämmelsen i afseende å jordbruksbefolkningens
sammansättning mellan Västmanlands län samt de tre förut behandlade
mälarelänen blifver större, då icke endast hufvudpersonerna. men jämväl
familjemedlemmarna specificeras. Sålunda framträder nu bondeklassens fåtalighet
något skarpare; medan riksprocenten 1795—1800 var 60.5 %, så var
motsvarande procentsiffra för Västmanlands län 55.8 %, och medan
riksmedel-procenten 1870—1900 var 55.0 %, så var motsvarande procentsiffra för
Västmanlands län 49.3 %. Bondeklassens andel utaf hela den
jordbruks-idkande befolkningen har sålunda legat 5 á 6 %. under den för riket typiska
procentsiffran.1) — Äfven hafva i länet backstugu- och inhysesklasserna under
senare delen af 1800-talet varit procentiskt fåtaligare: sålunda var
medel-procentsiffran 1870—1900 för riket 14.2 %, men för länet i fråga 7.1 %.
Torpareklassens andel åter af den jordbruksidkande befolkningen har inom
Västmanlands län varit ungefär densamma som inom riket i genomsnitt.

1 afseende å tjänstetdansens utveckling har Västmanlands län företett
samma egendomligheter som de förut behandlade mälarelänen. I slutet af
1700-talet var sålunda tjänsteklassens procentiska andel af
jordbruksbefolkningen något större inom länet än i medeltal inom riket (1795—1800 voro
procentsiffrorna 18.9 %, resp. 15.5 %), och under loppet af 1800-talet
skärptes högst betydligt detta förhållande. Medelprocentsiffran 1870—1900 hade
nämligen inom Västmanlands län stigit till 3.1 %, medan den inom riket var
15.8 %. Liksom inom Upland och Södermanland var således i slutet af
1800-talet tjänsteklassens procentiska andel af jordbruksbefolkningen dubbelt
så stor som inom riket i genomsnitt.

Östergötlands län.

Östergötlands län synes i betraktande af dess omfång, läge och agrariska
förhållanden böra behandlas för sig, om det ock skall visa sig att länet
företer en i vissa afseenden likartad utveckling med mälareprovinsernas.

Folkmängdens fördelning på de fyra hufvudkategorierna af yrken
angifves för åren 1751, 1800, 1840 och 1900 af följande siffror:

Tab. Hela folkmängdens fördelning på de fyra hufvudgrnpperna af yrken.

År. Jordbruk med binäringar. Industri och bergsbruk. Handel och samfärdsel. Allm. tjänst m. m.
1751 79.2 7.6 1.8 11.9
1800 78.9 12.1 1.0 8.0
1840 78.2 12.5 1.3 8.0
1900 52.1 31.6 8.7 7.6

Under tiden intill 1840-talet, uppgick sålunda den af jordbruket lefvande
befolkningen till närmare samma procent af hela folkmängden som fallet var
beträffande riket i genomsnitt. Denna procent var nämligen 78-s \ och
understeg riksmedelprocenten med endast 1.8 %. Denna differens synes dock
hafva varit permanent och förklaras däraf, att åtminstone fr. o. m. början af
1800-talet procenten för den af industri och bergsbruk lefvande befolkningen

l) Jfr för mälarelänens vidkommande sid.62.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emujordbr/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free