- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
94

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Under tiden 1751—1840 utgjorde den af jordbruk med binäringar
lef-vaude befolkningen inom riket i medeltal 80‘6 % af hela folkmängden. Da
motsvarande procentsiffra för Blekinge län var 73’6 %, synes Blekinge hafva
afvikit från den för riket typiska sitnationen med en osedvanligt talrik utom
jordbruket lefvande befolkning. Denna egendomlighet hos provinsen synes
hafva utbildat sig först under senare delen af 170o-talet; de afvikande
siffrorna för åren 1800 och 1840 torde bero på oregelbunden heter hos det
statistiska materialet.

Skåne och Halland visade under tiden 1751—1840 afvikelser i motsatt
riktning. Medelvärdet 1751—1840 af procentsiffrorna för den af jordbruket
lefvande befolkningen utgjorde nämligen inom Kristianstads län 87’? %, inom
Malmöhus län 82-» och inom Hallands län 90-o v Inom Malmöhus liin
öfversteg procentsiffran med 2’3 % den för riket gällande, inom Kristianstads
liin ined 7 i / och inom Hallands län med ej mindre än ii’4 %. Särskildt

inom sistnämnda län utgjorde således den af jordbruket lefvande befolkningen

en osedvanligt stor andel af hela folkmängden.

Under tiden efter 1840-talet har industrialiseringen fortgått inom alla
fyra länen. År 1900 hade den nu betraktade procentsiffran inom Blekinge
sjunkit till öfverensstämmelse med den för riket typiska (som var 53-7 %);

inom Malmöhus län ända till 41-2 %, men inom Kristianstads och Hallands

liin endast till 67 i\ 08 %. Vid slutet af 1800-talet var således Malmöhus
liin i osedvanlig grad industrialiseradt; inom Kristianstads och Hallands liin
åter hade den af jordbruket lefvande befolkningen bättre bibehållit sig ftn
inom riket i genomsnitt.

Utvecklingen af den i jordbruket sysselsatta folkmängden framgår af
tabellen A), hvaraf efterföljande tabell är ett sammandrag:

Tab. b6. Dcii jordbruksidkande befolhninycn 1751—1000.

Ar. Ilcln folkmängden. lien i jordbruk med binäringar »ysscl- ’ sitlta folkinilngdcn.
1751/72 311,994 248,974
1796/1800 386,220 323,800
475,143 354,017
1840/50 616.430 438,515
1870/1900 857.410 497,114

Under tiden intill 1860-talet var jordbruksbefolkningen i stort sedt stadd
i tillväxt. Den utgjorde vid jämförelse mellan medolsiffrorna för
perioderna 1751—72 och 1840—50 189,541 personer eller 76*1 %, vid
jämförelse mellan siffrorna för åren 1751 och 1850 212,033 personer eller 89’i yi
samt vid jämförelse mellan siffrorna för åren 1751 och 1870 280,220
personer eller 118 ’i. Da befolkningsnumeräreu synes hafva nått sin kulmen
omkring år 1870, torde man kunna uppskatta jordbruksbefolkningens tillväxt
under hundraårsperioden före 1860-talet till en fördubbling.

Utvecklingen under tiden efter 1860-talet belyses af nyssnämnda skäl
lämpligast genom jämförelse mellan siffrorna för åren 1870 och 1900.
Jordbruksbefolkningen skulle i sä fall hafva minskats från 518,042 till 457,920
personer, d. v. s. med 60,122 personer eller 11‘6 %. Man torde sålunda få
uppskatta minskningen under tiden efter 1860-talet till omkring en
tionde-del af numerären på denna tid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emujordbr/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free