- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
95

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vi öfvergå nu till att betrakta jordbruksbefolkningens sammansättning.
Antalet af jordbrukande ståndspersoner inom Blekinge, Kristianstads.
Malmöhus och Hallands liin utgjorde åren 17i>5 —1800 resp. 08, 179, 151 och 81,
medan böndernas antal var resp. 3,849, 9,340, 9,551 och 8,565. De förra
siffrorna utgjorde i procent af de senare resp. 2-5 %, r<j %, l-6 % och 0’9 %,
under det att motsvarande procentsiffra för riket var 2 3 %. Inom Blekinge
län öfversteg således de jordbrukande ståndspersonernas relativa antal något det
för riket typiska, men inom Skåne och Halland funnos ett relativt litet antal
af sådana ståndspersoner (siffran för Halland var den lägsta bland alla län).

Under perioden 1840—-55 uppgåfvos inom Blekinge, Kristianstads,
Malmöhus och Hallands län resp. 67. 148, 240 och 130 jordbrukande
ståndspersoner, under det att böndernas antal var resp. 4,211, 10,798, 12,855 och
8,350. Procentsiffrorna voro resp. r<; %, 1’4, 1’9 % och l’f> %, medan motsvarande
siffra för hela riket var 2t> "i. Om således äfven under förra hälften af
1800-talet ståndspersonernas absoluta antal hade ökats inom Malmöhus och
Hallands län, så hade deras absoluta antal minskats inom Blekinge och
Kristianstads, äfrensom deras antal relativt till bönderna minskats inom de
sistnämnda båda länen. Detta sistnämnda antal var vid midten af 1800-talet
inom samtliga fyra länen mindre än det för riket typiska.

Under tiden intill midten af 1800-talet torde således de jordhrukande
ståndspersonernas antal inom Blekinge, Skåne och Halland icke relativt
bönderna hafva varit anmärkningsvärdt talrika; inom vissa delar af dessa
provinser torde de hafva minskats i numerisk betydelse i förhållande till
bondeklassen.

Följande tabell angifvor tillväxten af vissa i regel utom allmogeklassen
stående kategorier af jordbruksbefolkningen:

Tab. c6. Vissa kategorier af jordbruksbefolkningen 1870—1900.

Trädgårdsmästare. Idkarc af mejeri* och Laudthrnksinspcktorcr, ladugårds rörelse. rfittarc m. fl.
År. llufvud- ptTSoner. Inkl
biträden, tjänstehjon och
familjemedlemmar. Inkl biträ- dVS- personer. faI^|jemed. personer lemmar. Inkl. biträ- i den.
tjänstehjon och
familjemedlemmar.
1870 | 372 1,557 146 1,042 284 2,227
1880 553 2.284 142 1.632 1 356 2,722
1890 683 2,895 319 2,049 439 3,215
1900 852 3,644 663 | 2,365 | 521 3,588

Iläraf framgår vid jämförelse mod tabellen för hela riket (å sid. 15),
att de ifrågavarande yrkesgrupperna väl efter liufvudpcrsoner räkuadt hafva
varit ganska talrika inom de sydsvenska länen, meu då tjänstehjon och
familjemedlemmar inräknas relativt fåtaliga. Medan nämligen
hufvudper-sonei-nas antal inom de tre grupperna år 1900 utgjorde inom riket 8,’914
personer, sa var antalet inom länen ifråga 2,036, d. v. s. 22’8 % af den
förra siffran. Hela folkmängden inom dessa grupper utgjorde åter 70,035
resp. 9,597, hvilken sistnämnda siffra endast var 13’7 K af den förstnämnda.

Trots rikedomen särskildt i Skåne på större egendomar får det af nu
nämnda skäl antagas, att allmogeklassen inom de sydsvenska provinserna
bibehållit sin numeriska öfvervikt öfver andra kategorier af
jordbruksbefolkningen bättre än inom riket i genomsnitt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emujordbr/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free