- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
97

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utvecklingen r OLIKA LANDSDELAR.

97

växt med 20’4 %. Jämföres åter siffran för år 1860 med medelsiffran för
perioden 1751—721), så var tillväxten icke mindre än 9,343 personer eller
2;i• ” %. Det far på grnnd häraf antagas, att tillväxten ifråga uppgått till
minst cn femtedel, men sannolikt öfcerstigit en fjärdedel af numerären vid
midten af 1700-talet.

Jordbrukareklassens tillväxt, efter hufvndpersoner rälmadt, torde sålunda
i do sydsvenska provinserna hafva varit något större än genomsnittsökningen
inom riket. Betraktas emellertid denna tillväxt närmare, synes den hafva
börjat först under 1800-talet. Siffran för 1795—1800 öfversteg nämligen
endast, obetydligt medelsiffran för 1751—72; inom Malmöhus och Hallands
län var siffran för år 1800 t. o. m. lägre än siffrorna vid 1754 ars
folkräkning.2) Fr. o. m. år 1800 ökades emellertid siffrorna i stort sedt inom
området ifråga; anmärkningsvärdt är att en tillväxt ägde rmn äfven under
femårsperioderna 1800—05 och 1810—15.s) Under tiden härefter iakttagas
viil några oregclbundenheter, men dessa afhänga delvis af det statistiska
materialet, och siffran för år 1835 öfversteg icke obetydligt siffran för år
1800. Under 1840- och 50-talen synes emellertid den starkaste tillväxten
hafva ägt rum.

Den ojämförligt starkaste tillväxten af jordbrukareklassen ägde
emellertid rum i Skåne och silrskildt i Malmöhus län. Jämföras nämligen4)
inedelsiffrorna för perioden 1840—00 med medelsiffrorna för åren 1795
—1800, så var den procentiska ökningen inom Blekinge län 8‘4 % och
inom Hallands län t. o. m. negativ, men inom Kristianstads län 18’s "4
och inom Malmöhus län 37\s. Jämföras siffrorna för år 1860 med [-siffrorna-] {+siff-
rorna+} för åren 1795—1800, så var den procentiska ökningen inom Ble-

kinge län 15’8 % och inom Hallands läin 5’: "i, men inom Kristianstads
län 31-s % och inom Malmöhus län 50‘7 %. Uti ifrågavarande
hänseende bilda sålunda de sydsvenska provinserna ingen sammanhängande
enhet, säirskildt afviker Hallands län med en utveckling mera öfverensstämmande
med Smålands.5)

Gruppen af hufvudpersoner inom fiskareklassen företer under perioden
ifråga en liknande tillväxt som den nu omrörda. Medelsiffran för perioden
1840—60 öfversteg med 446 personer medelsiffran för 1751—72, hvilket

innebar en tillväxt med 47‘i %. Jämföres åter siffran för år 1860 med

sistnämnda medelsiffra, så var ökningen 811 personer eller ända till 85’«
Om det sålunda ock är vanskligt att närmare angifva tillväxtens storlek, kan
densamma dock antagas hafva varit starkare än tillväxten inom
jordbrukare-klassen.

Ilufvudpersonernas af jordtorpareklassen utomordentliga tillväxt framgår
däraf, att medelsiffran för 1840—60 med icke mindre än 15,234 personer
eller 454 % öfverskred medelsiffran för 1751—72, och siffran för år 1860
öfverskred sistnämnda medelsiffra med 17,422 personer eller 519 ii.
Jämföras siffrorna för åren 1860 och 1751, så var tillväxten 17,983 personer
eller 643 %. Ilufvudpersonerna af jordtorpareklassen tordo sålunda under
perioden 1750—1860 hafva minst femdubblats, sannolikt ända till sex- ä
sjuduhblats.

Af tabellen JD)B) framgår att denna torparues tillväxt var olika stark
inom de fyra läuen. I Blekinge län föll torpareklassens uppkomst nästan

i) Siffrnn vid 17f>l Ars yrk«’sräkning synes af okiind anledning nfvikn från siffrorna 1754—7*2.

Don liimpar sig dilrfttr mindro viil för jiimförel8o. — 2) Jfr föregftendo not. — *) Uti tabellen ofran

framträder denua tiUviixt uiycket betydlig, mon dotta beror p& att, jiimto bönderna jiimviil »ur tjhnst
gängna» 111. II. aro inräknade i kol. 1. Vf t4ibellen C) synes att böndernua tillvtixt var mindre. — *)Kftcr-

fOljande beräkningar grunda sig p/i siffror motsvarande dem i kol. 1 nf tab. dö, uträknade för de siirskilda

länen. — ,lfr ofvau sid. 88. — 6) Sid. 18C—187.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emujordbr/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free