- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
102

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

riket resp. 10’3 % och 14’ä %, inom de fyra nu behandlade länen resp.
15-8 % och 17 f> %. Bondeklassen har understigit den normala andelen; pro*
centsiffrorna 1795—1800 och 1870—1900 voro nämligen inom riket resp.
60*5 % och 55*o %, inom provinserna ifråga resp. 54*4 % och 51’+ %.
Bondeklassens relativa fåtaligbet var sålunda störst i äldre tider, men har
under loppet af 1800-talet minskats.

Tjänstcklassen har inom Blekinge, Skåne och Halland föga öfverskridit
den för riket normala andelen af jordbruksbefolkningen. Procentsiffran 1795
—1800 var inom riket lö-5 y, och inom länen ifråga 17é8 %; under
perioden 1870—1900 voro motsvarande siffror resp. 15’8 % och 17’0 %. De
inom mälarelänen och Östergötland konstaterade egcndomlighetcrna i afseeude
å utvecklingen af denna kategori återfinnas icke i nu behandlade län.

Af hvad nu utvecklats framgår, att jordbruksbefolkningens utveckling
och sammansättning inom de sydsvenska provinserna varit af olika karaktär,
såväl emot inälareprovinsernas och Östergötlands utveckling som emot
Smålands. Jfr vidare kap. III.

Göteborgs och Bohus län.

Om ock utvecklingen inom Göteborgs och Bohus län skall visa sig i
mycket öfverensstämmande med den inom öfriga delar af västliga Sverige,
anse vi oss dock böra behandla länet i särskildt sammanhang.

Efterföljande tabell angifver folkmängdens fördelning på de fyra
liufvud-grupperna af vrkeu:

Tali. a,. Sela folkmängdens fördelning på dr fyra hnfrudyrupperna af yrken.

År. Jordbruk med binäringar. Industri oc,h bergsbruk. Handel och nainlurdsel. Allm. tjänst m. ni.
1751 75 2 8-5 49 114
1800 74:. 11- 5« 8-2
1840 sin 4-7 5# 81
1900 :)6 1 351 224 6-4

Procentsiffrorna 1751—1840 för den af jordbruk lefvande folkmängden
synas rätt bristfälliga; deras medelvärde, nämligen 77’i understeg
emellertid föga motsvarande siffra för riket (80’6 %). Under senare hälften af
1800-talet har industrialiseringen af länet i synnerligen hög grad fortskridit;
procentsiffran för år 1900, nämligen 36- i %, understeg högst betydligt den
för riket typiska (53’7 %).

Utvecklingen af den i jordbruket sysselsatta folkmängden angifves af
tabellen A) hvaraf efterföljande tabell är ett sammandrag:

Tali. I);. Ih n jordhruksidkande befolkningen 1761—1000.

I)cn i jordbruk med

Period. ; lleta folkmängden. , binäringar syssrl-

| satta folkmängden.

1751 72 83,291 57,852

1795 1800 .......................................1 113,619 78,408

1805/85 136,192 91.987

1840 50 176.418 112.767

1870/1900 .......................................I 282.126 ; 116,058

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emujordbr/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free