- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
116

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

synes hafva varit i ganska stadigt stigande under hela hundraårsperioden
intill 1870, torde den sistnämnda procentsiffran närmare iiu de båda
förstnämnda uttrycka tillväxtens storlek. Man torde sålunda kunna antaga, att
denna tillväxt nnder hundraårsperioden före 1860-talet uppgick till en
fördubbling utaf numerären vid midtcn af 1700-talet. Hurn tillväxten torde
hafva förhållit sig inom hvartdera af de båda länen, se nedan.

Under tiden efter 1860-talet torde befolkningen hafva minskats.
Medelsiffran för perioden 1870—1900 var visserligen större än medelsiffran för
perioden 1840 CO; men detta förhållande bevisar inindro dit såsom nämnts
folkmängden synes hafva nått sin kulmen omkring år 1870 och den först
därefter synes hafva successivt aftagit. Vid jämförelse mellan siffrorna för
åren 1850 och 1900 (266,288, resp. 258,597) iakttages en minskning med
7,691 personer, d. v. s. med 2-9 %■ Vid jämförelse mellan siffrorna för åren
1870 och 1900 (312,817, resp. 258,597) var minskningen ej mindre än
54,220 personer eller 17’3 fi. I)ä folkmängden ifråga under 1850- och
60-talen synes hafva starkt ökats, torde den sistnämnda procentsiffran
noggrannast angifva minskningen under tiden efter 1860-talet. Det får sålunda
antagas, att denna minskning har uppgått till närmare en femtedel af
numerären på 1860-talet.

Beträffande jordbruksbefolkningens sammansättning må först anmärkas
följande. Åren 1795—1800 funnos inom Värmlands län 255 och inom
Örebro län 170 jordbrukande ståndspersoner, under det att böndernas antal
var resp. 12,919 och 7,428. De förra siffrorna voro resp. 2’o och 2’3 %
af de senare, under det att rikssiffran var 2-3 %. Åren 1840—55 hade de
jordbrnkande ståndspersonernas antal inom Värmlands län stigit till 727 och
inom Örebro län sjunkit till 96 porsoner, *) under det att böndernas antal
var 14,188, resp. 5,329. Procentsiffrorna voro således nu för Värmlands
län 5’ i % och för Örebro län 1*8 %. Iläraf framgår vid jämförelse med
riks-procenterna (hvilka 1795—1800 och 1840—55 voro resp. 2’3 och 2-s %),
att do jordbrukande ståndspersonerna uti Örebro län icke relativt till
bondeklassen utgjort något anmärkningsvärdare antal, men att desamma inom
Värmland under förra delen af 1800-talet starkt ökades.

Följande tabell angifver utvecklingen under senare delen af 1800-talet
utaf vissa grupper af jordbruksbefolkningen:

Tah. er Vissa kategorier af jordbruksbefolkningen 1870—1900.

År. m , ... Tclkarc af
incicrl-Tradgdrdsmastarc. (jch ladnglrdgri|rolg(, Landtbruksinspek- 1 torer, rättare m. il.
Hufvud- personer. Inkl.
biträden, ., . , .... ...
Hufvud-tjftnskhion o familje-
l,crso,ltr-medlemmar, i Inkl.
biträden, tjänHtebjon o.
familjemedlemmar. Inkl.
bi-trädon, i 11 N U(’ tjänstehjon personer. •’ .. o.
familjemedlemmar.
1870 141 6:17 44 211 91 1,954
1880 183 801* 31 (i 10 MO 2,765
1890 235 1,006 65 1,898 121) 2,860
1900 270 1,134 194 3,01)3 151 | 3,281) |

De båda sistnämnda folkgrupperna synas vid jämförelse med rikstabellen8)
vara af ungefär normal talrikhet; trädgardsmästarne synas däremot vara
relativt fåtaliga.

1} I)ii bergsmännen pä sfilvauligt nät t fr&ud ruga.s. — 2) Sid. 10.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:23:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emujordbr/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free