Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med undantag af några kvinkvennier vid ingången af 1800-talet (jfr
tab. A) var befolkningen stadd i fortskridande tillväxt intill år 1870.
Siffran för år 1850 öfverskred medelsiffran för 1751 — 72 med 21,221 personer,
eller 23’;s %, samt siffran för år 1751 med 44,029 personer eller 64’4 %.
Då siffrorna redan under decennierna 1750—70 markera en
fortskridande tillväxt, torde sistnämnda procentsiffra närmast angifva tillväxten under
perioden 1750—1850. Vid jämförelse mellan siffrorna för åren 1870 och 1751
var ökningen 54,550 personer eller 79-s %. Af ven med rymligaste
beräkningsgrund har således jordbruksbefolkningens tillväxt inom Dalarna under
hundraårsperioden före 1860-talet icke uppgått till den för riket normala.
Man torde kunna uppskatta densamma till mellan två tredjedelar och tre
fjärdedelur af numerären vid midten af 1700-talet.
Under tiden efter 1860-talet synes jordbruksbefolkningen hafva varit
stationär. Visserligen understeg siffran för 1900 något litet siffran för år 1870,
nämligen med 5,149 personer eller icke fullt 4’2 %; men förstnämnda siffra
t. o. m. öfversteg siffran för ur 1850. Trots svårigheten af en noggrannare
uppskattning torde liäraf kunna slutas, att vid jämförelse mellan åren 18G0
och 1900 befolkningen ifråga skulle visa sig hafva varit oförändrad.
Beträffande jordbruksbefolkningens sammansättning anmärkes följande.
De jordbrukande ståndspersonernas antal utgjorde 1795—1800 169 och 1840
—55 95 personer, under det att böndernas antal var resp. 16,517 och 16,046.
Procentsiffrorna voro resp. l’o % och 0*<; utvisande att inom provinsen
jordbrukarno utom allmogeklassen utgjorde ett relativt till bönderna
osedvanligt litet antal. Detta förhållande torde ännu vara bestående. Af följande
tabell framgår, att äfven andra icke till allmogeklassen hörande kategorier af
jordbruksbefolkningen äro fåtaliga inom länet.
Tab. c,„. Vissa kategorier af jordbruksbefolkningen 1870- 1900.
År. Träd gård amiis turc. Idkaro af mejeri- och ladngånlsrörelae. Landtbruks inspektörer, rättare m. il.
Inkl. biträ- Hnfvud- <le": njon och Personer-
familjemedlemmar. HulVud- personer. Inkl.
biträden, tjänstehjon oeh
familjemedlemmar. llufvnd- personer. Inkl.
biträden, tjänstehjon och
familjemedlemmar.
1870 19 89 8 44 484
1880 28 97 6 103 <>3 713
1890 35 | 153 8 21G 35 715
1900 56 | 245 55 587 52 957
Jordbruksbefolkningens närmare sammansättning var nu följande (se tab. d10
sid. 127).
Vid betraktande af mankönet af den jordbrnksidkande befolkningen
framgår än tydligare än vid betraktande af hela jordbruksbefolkningen det
förhållande, att tillväxten under perioden 1750—1860 var mindre än den för riket
typiska. Siffran för år 18G0 öfversteg siffran för är 1751 med 16,241
personer eller 43’i %; siffran för år 1870 öfversteg siffran för år 1751 med
21,245 personer eller 56’s %■ Äfven med rymligaste beräkningsgrund torde
således tillväxten under perioden 1750—1860 af mankönet af
jordbruksbefolkningen icke hafva uppgått till två tredjedelar af nurnerären vid midten af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
