- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
145

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inom olika delar af riket.1) Utflyttningen har varit starkast från
Småland, Västergötland, Dalsland och Värmland, till hvilka
provinser i viss grad anslutit sig Blekinge, Kristianstads, Hallands och
Örebro liln. Ehnru med vissa undantag, har alltså utflyttningen
haft ett maximum inom det västsvenska demografiska hufvudområdet.
Visserligen har den äfven, åtminstone under vissa tider, varit större
inom Östergötlands, Gottlands och Kopparbergs län än i genomsnitt
inom riket. Men inom Mälareprovinserna och större delen af
Norrland har utflyttningen dock varit påfallande mindre än inom nyss
anförda delar af södra och mellersta Sverige; i vissa Mälarelän och
norrländska län har under vissa perioder t. o. 111. ett
inflyttnings-öfverskott förefunnits. Den närmare utvecklingen af dessa
förhållanden tillhör icke detta, sammanhang.

Betraktas slutligen den falctiska folkökningen, så företedde denna
under tiden före ISfiO-talet i stort sedt samma förhållanden som
nativitetsöfverskottet; detta beroende på nu nämnda förhållande att
utvandringen till främmande länder och äfven omflyttningen inom
riket under denna tid voro af obetydlig omfattning. Folkökningen
var sålunda svag i östra Sverige, men stark i västra och nordliga
delarna af landet. Efter utvandringens uppträdande åter har
folkökningen visserligen fortfarande varit stark i det nordliga
hufvud-området, men skillnaden mellan det östra och det västra
hufvudom-rådet har i väsentlig grad minskats.

Det synes a priori sannolikt, att skiljaktigheterna mellan den
jordbruksidkande befolkningens utveckling i olika delar af riket icke
halva varit utan sammauhang med de nu anmärkta
egendomlig-heterna hos den allmänna befolkningsrörelsen. Detta hör emellertid
hufvudsakligen halva varit förhållandet under tiden före midten af
1860-talet, då de sistnämnda egendomligheterna hos de tre
demografiska hufvudområdena voro mest utpräglade, och den
jordbruksidkande befolkningen utgjorde en större procent af rikets hela
folkmängd. Under den sista tredjedelen af århundradet hafva utvandringen
och den inre folkomflyttningen förminskat de ofvan anförda
olikheterna uti de befolkningsstatistiska siffrorna, och samtidigt har på
grund af rikets växande industrialisering den jordbruksidkande
befolkningen sjunkit frän närmare fyra femtedelar till föga öfver
hällten af rikets hela folkmängd. Under dessa förändrade förhållanden
synes det mindre sannolikt, att allmännare öfverensstämmelser skola
kunna påvisas mellan egendomligheterna hos olika delar af riket,
beträffande å ena sidan de allmänna befolkningsstatistiska data, a andra sidan
den jordbruksidkande befolkningens utveckling.

i) 1. c. sid II. Dun ofvau citerade l*-iolkulngssLattstlska publlkatioueu ittr Hr 1900, sid II.

10—00789.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emujordbr/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free