- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
146

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vi vilja nu undersöka i hvad mån ett samband af ofvannämnda
art har bestått, oeh öfvergå alltså till att sammanfatta resultaten af
de statistiska utvecklingarna i föregående kapitel.

Beträffande först den af jordbruket lefvande befolkningens
storlek i procent of den totala folkmängden, så har förut framgått, att
denna procentsitfra for hela Sveriges vidkommande visade en
anmärkningsvärd konstans under hela tiden före 1840-talet.1) Nämnda
befolkning bibehöll sig vid ungefär fyra femtedelar af hela
folkmängden.2) Det synes nu af föregående kapitel, att på nämnda tid
jordbruksbefolkningen i östra Sverige, d. v. s. M ii l areprovinserna,
Östergötland och Gottland äfvensom Gäfleborgs län, ungefärligen uppgick
till den normala storleken, t. o. m. något understeg denna.8)
Detsamma var fallet med Göteborgs och Bohus län, hvarjämte Blekinge
län visade en utpräglad karaktär i sistnämnda riktning.4) Inom
det öfriga Sverige åter var jordbruksbefolkningen inera än normalt
talrik; särskildt var detta fallet i Kronobergs, Hallands, Älfsborgs
och Värmlands län, äfvensom öfre Norrland.5) På flera af dessa
senare orter närmade sig jordbruksbefolkningen eller t. o. m. öfversteg
nio tiondedelar af hela folkmängden. Ehuru de siffror, hvarpå dessa
iakttagelser grunda sig, äro ganska bristfälliga, så framgår dock af
yrkesrttkningarna en allmän skillnad mellan å ena sidan östra
Sverige samt ä andra sidan västra och norra Sverige. Under
hundraårsperioden före 1800-talet var jordbruksbefolkningen inom den förra
delen af riket utprägladt fåtaligare relativt till hela folkmängden
än inom de senare.“)

Detta resultat är äfven ur agrarhistorisk synpunkt icke utan
betydelse, särskildt om det sammanställes med hvad straxt skall
anföras om jordbruksbefolkningens olika starka tillväxt inom
motsvarande hufvudomraden af riket. Det bidrager till att belysa den
väsentliga skiljaktigheten mellan de olika demografiska
hufvudområ-dena i afseende å folköfverfyllnaden inom jordbruket vid tiden för
den stora utvandringens begynnelse. Beträffande åter graden af
olika landsdelars industrialisering under senare hälften af 1800-talet,
sä framgår denna utveckling af procentsiftroma för år 1900.7) Dess
sammanhang med den agrariska utvecklingen efter 1860-talet är af
mindre pataglig art.

De upplysningar vi hafva vunnit rörande de kategorier af
jordbruksbefolkningen, hvilka icke tillhöra allmogen, äro visserligen
torftiga. Dock liar framgått, att under perioden före 18(!0-talet de
jord-brukande ståndspersonerna relativt till bondeklassen voro osedvanligt
talrika inom Mälareprovinserna och Östergötland samt Skaraborgs
län,s) men i allmänhet fåtaligare inom det öfriga riket. Inom

■ ; Kld. 6. — 2) Sia. 5, _ a) Sid. 53. 01, 70, 78, 181. — ■>> Sid. llK! ocli M. — 5) Sid. S5, 93. 1(IS,
118, 137. — «) Mnn bör otMiervnrn, ntt Stockholm» »(ad, aom ju iako i <lot ofviuintAcmlo iir meduikmul,
l»i«lrog till ntt markera ¡’»stra Sveriges kumkOir. — Jfr Sv. 011. Stat. Lttt. A) BofolkuingaatatUtlk
190U. 8:ilJ«i ftfdelu. 81(1. XL. — ») Sid. öö, 72, 10i».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emujordbr/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free