Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de västra provinserna i riket, där tillväxten öfverskred medel
ökningen i riket. Det tredje hufvudområdet slutligen, till hvilket
Gäfleborgs län bildade öfvergången, utgjordes af nordliga ooh stiirre
delen af Norrland, med en i det öfriga riket icke förekommande
utomordentligt stark tillväxt.
Det faller i ögonen, att dessa anmärkningsvärda skiljaktigheter
stå i öfverensstämmelse med de tre demografiska knfvudområdenas
skiljaktigheter i afseende å nativitetsöfverskottet.1) Man finner huru
Hälarelänen under hundraårsperioden ifråga bildade ett minimum för
jordbruksbefolkningens tillväxt samt västliga och nordliga Sverige
tvenne maxima; såsom fallet äfven var med nativitetsöfverskottet.
Vid uppdelningen uti de tre demografiska hnfvudområdena har man
visserligen ansett sig böra hänföra Örebro län oeh Smaland till det
västra Sverige, nnder det att vi hafva fnnnit dem i nu betraktade
afseende ligga på samma sida om riksmediet som östra Sverige. Detta
innebär ju dock ingen brist på öfverensstämmelse, eftersom dessa
landsdelar tydligt förmedlade öfvergången mellan den för östra oeh den
för västra Sverige karakteristiska utvecklingen.
Det resultat, hvartill vi kommit, står alltså i öfverensstämmelse
med hvad man förut haft sig bekant om den svenska
befolknings-rörelsen. För kännedomen om Sveriges agrariska utveckling är
detsamma af stor betydelse. Det är påtagligt, att den agrariska
utvecklingen måste hafva varit af helt annan karaktär uti de
sydsvenska och de västsvenska provinserna än uti Mälarelänen, eftersom
jordbruksbefolkningens tillväxt under det i ilera afseenden
grundläggande hnndraårsskedet före 18<50-talet var åtta ä tio gånger
häftigare inom de förra delarna af riket än inom de senare. Afven vid
jämförelse med de öfvergången förmedlande provinserna, nämligen
Dalarne, Örebro län, Östergötland, (fottland och Småland, var ju
jordbruksbefolkningens tillväxt i sydliga oeh västra Sverige två k
fyra gånger så häftig. Alla dessa bygder voro redan vid midten af
1700-talet gamla odlingsbygder, om ock med olika utrymmen för
nyodlingar; det är i så fall tydligt, att gången af jordstyckningens
utveckling och arten af den agrariska strukturen på 1860-talet stod
i nära samband med den nu betraktade befolkningsutvecklingen.
Mellan östra och västra Sverige bör alltså i dessa senare afseenden
anmärkningsvärda skiljaktigheter hafva bestått. Slutligen är det
uppenbart, att Norrland norr om Helsingland, där
jordbruksbefolkningen ökades sexton å tjugu gånger så starkt som inom
Mälarelänen, i afseende å sin agrariska utveckling under nu nämnda tid
får betraktas ur särskilda synpunkter.
Uti härvarande sammanhang kommer emellertid endast den
befolkningsstatistiska utvecklingen i betraktande. Bland följderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
