- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
149

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af utvecklingen före 1860-talet fästa vi oss därför blott vid det
samband, som tvifvelsntan har bestått mellan denna utveckling och
utvecklingen efter 1860-talet. Vi hafva funnit, att
jordbruksbefolkningen i Sverige vid jämförelse mellan 1860-talet och det därefter
följande sekelskiftet var af ungefär oförändrad numerär.1) Det har
emellertid nu framgått, att utvecklingen härutinnan icke har varit
densamma inom hela riket. Inom de fyra Jlälarelänen bibehöll sig
befolkningen något bättre än i medeltal inom riket, i det att den ökades
med några procent5). På Gottland och i Kopparbergs län var den,
i likhet med inom riket i genomsnitt, stationär.3) Inom hela det
öfriga södra och mellersta Sverige åter konstaterades vid jämförelse
mellan 1860-talet och är 1900 en minskning i jordbruksbefolkningens
numerär, som väl ofta var svår att noggrant fixera, men som vi
inom Östergötland, Småland, de tre sydsvenska provinserna samt
Göteborgs och Bohus län uppskattade till en tiondedel af numerären
på 1860-talet4), inom de båda Västgötalänen samt Örebro län till mera
än en tiondedéP) samt inom Värmlands län6) till mera än en
femtedel af samma numerär. Från denna för södra och västra Sverige
karakteristiska utveckling afvek i utpräglad grad utvecklingen inom
Norrland, i det att jordbruksbefolkningen inom Gäfleborgs län
ökades iued en tiondedel7) och inom de fyra nordligaste länen ökades
med ej mindre än hälften utaf numerären på 1860-talet8).

Under den senaste fasen i den svenska jordbruksbefolkningens
historia, då under inflytande af den allmänna folkomflyttningen till
städerna och industrien samt utvandringen denna befolkning i dess
helhet intagit en stationär numerär, kunna således ännn skillnader
skönjas mellan de tre demografiska hufvudområdena. Det östra
hufvud-området, som dock nu kringskurits till att omfatta endast de fyra
Mälarelänen samt Dalarno och Gottland, visar åtminstone icke någon
återgång af jordbruksbefolkningens numerär. Det västra
hufvud-området visar en påtaglig sådan återgång, som varit störst inom
Värmland och därnäst inom Västgötalänen och Örebro län.
Östergötland, Småland, de sydsvenska provinserna samt Göteborgs och
Bohus län förmedla nu öfvergången mellan utvecklingen inom
Mälare-länen och Västsverige, i det att jordbruksbefolkningen därstädes
visserligen gått tillbaka, men dock ieke fullt så mycket som inom
Västergötland och Värmland. Det norra demografiska hufvudområdet åter
d. v. s. Norrland visar en framåtgående numerär, och Gäfleborgs
län förmedlar härutinnan tydligen öfvergången mellan Mälarelänen
och öfre Norrland.

Det tillhör lika litet detta sammanhang att utreda orsakerna
till dessa skiljaktigheter i afseende å utvecklingen efter 1860-talet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emujordbr/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free