- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
150

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som beträffande utvecklingen före denna tid. Dessa skiljaktigbeter
sammanhänga gifvetvis nära med olikheter uti den inre omflyttningens
och utvandringens omfång, hvilka i sin tur bero af mångfaldiga med
Sveriges ekonomiska lif sammanhängande förhållanden. Dock bor icke
i detta befolkningsstatistiska sammanhang lämnas oanmärkt, att mellan
de olika hufvndområdenas befolkningsrörelse före och efter 1860-talet
ett samband tydligen har bestått. Mälarelänen, som under
hundraårsperioden före 1860-talet hade den långsammaste tillväxten af
jordbruksbefolkningen, hafva efter 1860-talet utvisat en mindre ogynnsam
utveckling än det öfriga södra och mellersta Sverige. I viss grad kan detta
generaliseras till att gälla i afseende å det östra och det västra
hufvud-området i allmänhet.1) Man finner påtagligen, huru landsbygdens
folkaftappning efter 1860-talet bland annat varit bestämd af
folköfver-tyilnaden i jordbruket vid sistnämnda kritiska tidpunkt. Att
emellertid därvid äfven jordbrukets expansionsmöjligheter varit al’ afgörande
betydelse, framgår af utvecklingen inom Norrland, där ju
jordbruksbefolkningens tillväxt såväl före som efter 1860-talet varit den
ojämförligt gynnsammaste inom riket.

Vid vår uppdelning af jordbruksbefolkningen i olika kategorier
hafva vi till en särskild grupp sammmanfört hvad vi kallat den
tärande befolkningen i egentligaste mening, d. v. s. barn under 15 år
jämte vissa åldriga och bräckliga personer. Öfriga till
jordbruksbefolkningen hörande personer räknade vi till den i vidsträcktare
mening produktiva befolkningen. Vi hafva funnit, att inom riket i
genomsnitt ökades under hundraårsperioden före 1860-talet den senare
kategorien till närmare dubbla antalet, men den förra kategorien med
uågot mera än hälften.8) Under tiden efter 1860-talet har den
produktiva befolkningen något litet bättre bibehållit sin numerär än
gruppen af barn under 15 år.3)

Det förstnämnda af dessa förhållanden har nu visat sig i det
stora hela gälla för alla delar af riket. Under tiden före 1860-talet
ökades nämligen inom de fyra Mälarelänen den produktiva [-befolkningen-] {+befolk-
ningen+} med en tredjedel å hälften, medan den tärande var statio-

när1). Inom Östergötland ökades den förra med minst hälften, den
senare med en fjärdedel*). Pä Gottland var tillväxten tre [-fjärdedelar,-] {+fjärde-
delar,+} resp. en tredjedel0). Inom Småland tre fjärdedelar å iyra

femtedelar, resp. hälften ä tvä tredjedelar.7) Inom de sydsvenska
provinserna, Bohuslän, Västergötland, Dalsland och Värmland
uppgick den produktiva gruppens tillväxt till mera än en fördubbling;
den tärande gruppens var icke fullt så stor.8) Inom Kopparbergs
län ökades den förra med närmare tvä tredjedelar, den senare med

>) Ty Gottlands och Koppnrhergs liin tillhörn i li&da ofwondena det östm hufvudområdet.
Östergötland och Smaland h&do ju äfven en inindro stark tillväxt för«* 1860-talet Rum t vid jämförd ho
it-iniustono mod vustru Svorige en mindre ogynnsam utveckling efter 1860-talet. — ») Sid. 3*2. — 8) Sid. 42.

*) Sid. 55), 67. — 6) Sid. 74. — 0) Sid. 82. — 7) Sid. ¡K). — 8; Sid. ill», 106, 111. 120.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emujordbr/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free