Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
östra hufvudområdet samt maxima inom de västra och norra. Under
tiden efter 1860-talet visade båda grupperna en mindre ogynnsam
utveckling inom det östra hufvudområdet än inom det södra och
västra, hvarjämte utvecklingen inom Norrland var ojämförligt
gynnsammast. Dessa öfverensstämmelser mellan hela
jordbruksbefolkningens utveckling samt utvecklingen af de båda hnfvudkategorierna
däraf äro icke ägnade att förvåna.
Inom hufvudkategorien af den i vidsträcktare mening
produktiva jordbruksbefolkningen särskilde vi gruppen af hemmavarande
barn öfver 15 år samt drängar och pigor m. fl. biträden i jordbruket.
Vi funno för hela Sveriges vidkommande, att denna grupp under
hundraåraperioden före 1860-talet ungefärligen fördubblades och under
tiden efter 1860-talet varit stationär.1) I afseende å utvecklingen
inom olika delar af riket har nu framgått, att denna utveckling
företedde liknande egendomligheter som jordbruksbefolkningens i
dess helhet. Under tiden före 1860-talet uppgick nämligen tillväxten
inom de fyra Mälarelänen och Dalarne till hälften2), inom
Östergötland till tre femtedelar3) och på Gottland till tre fjärdedelar.4) Inom
Småland steg den till en fördubbling5), inom de sydsvenska
provinserna, Bohuslän, Västergötland, Dalsland och Värmland till mera än
en fördubbling6) inom Gäfleborgs län till cn fördubbling7) och inom
det öfriga Norrland till närmare en tredubbling.8) Under tiden efter
1860-talet åter visade gruppen den gynnsammaste utvecklingen inom
de fyra nordligaste länen, där den ökades med tre fjärdedelar9);
därnäst inom det östra hufvudområdet, där den var stationär (de tre
Mälarelänen, Dalarne10)) eller ökades något (Västmanlands, Gäfleborgs,
Gottlands län11)); hvaremot en minskning konstaterades inom det
öfriga Sverige, uppgående till några procent eller såsom i Bohuslän,
t. o. m. till en femtedel.12)
Att inom de olika delarna af riket nu nämnda grupp af
allmogen har visat en liknande utveckling som hela
jordbruksbefolkningen i dess helhet synes naturligt; om ock den egentliga
tjän-steklassen härutinnan företett vissa egendomligheter (se nedan). Vi
öfvergå nu till utvecklingen af de olika grupperna af hufvndpersoner.
Vi funno för hela Sveriges vidkommande, att under
hundraårsperioden före 1860-talet ökades bönderna med en fjärdedel, medan torparna
samt backstugu- och inliyseshjonen fyra- å femdubblades samt
statar-nas uppkomst helt och hållet föll inom perioden ifråga13). Under
tiden efter 1860-talet åter ökades bönderna med en femtedel och
statarna med närmare hälften, under det att torparna minskades
med öfver en fjärdedel samt backstugu- och inhyseshjonen med
öfver en tredjedel14).
I) Kld. 32, 42. — *) Sid. M>, 129. — ») Sid. 74. — *) Sid. 85. — “) Sid. 90. — «1 Sid. 00, 105, 111,
120. — 71 Bld. 133. — «) Sid. 139. — »> Eld. 140. — 1°) Sid. 01, 129. — »>) Sid. 07, 134, 8S. — ■») Sid.
106. — •“) Sid. 32. — 1«) Sid. 42.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
