- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
153

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dessa typiska skiljaktigheter mellan utvecklingen af
hufvud-personerna dels af bondeklassen, dels af torpare-, baekstngu- och
inhysesklasserna samt dels af statareklassen hafva i stora drag
bestått inom alla delar af riket. Ehuru för dessa tre grupper
tillväxten före 1860-talet samt aftagandet under tiden därefter varit
af mycket olika styrka inom olika provinser, så har dock nästan
öfver-allt det förhållande bestått, att före 1860-talet hufvudpersonerna af
torpare-, backstugn- och inhysesklasserna ökades betydligt häftigare
än hufvudpersonerna af bondeklassen, under det att efter 1860-talet
de förra minskats, men de senare fortsatt att ökas. Afven statarnas
genom hela århundradet fortskridande tillväxt har varit en inom de
flesta landsorter förekommande företeelse.

Undantag från dessa allmänna förhållanden hafva blott på ett
par punkter iakttagits. De hafva bestått däruti, att torparna inom
Kopparbergs län synas hafva minskats redan under perioden före
1860-talet, medan bönderna såsom i allmänhet inom riket ökades;1)
samt däruti att torparna inom Norrland icke efter 1860-talet minskats,
utan inom Gäfleborgs län visat en stationär numerär8) och inom det
öfriga Norrland ökats med hälften eller lika starkt som bönderna.3)
Därjämte hafva statarna iuoru några provinser (Östergötland,
Bohuslän, Värmlands och Örebro län) icke efter 1860-talet ökats, utan visat
en stationär eller t. o. m. något aftagande numerär.4)

Beträffande dessa afvikelser från den för riket typiska
utvecklingen erinras därom, att torparna inom Kopparbergs län städse
hafva varit synnerligen fåtaliga, och att den ifråga om dem
konstaterade afvikelsen därför är utan större betydelse. Beträffande
»torpar ruu i Norrland åter är det bekant och äfven förut påpekat,5) att
dessa äro af annan karaktär än torparna inom det öfriga riket. De
äro i regel själfägande, och det står därför i öfverensstämmelse med
den allmänna utvecklingen, att de efter 1860-talet ökats i antal.
Det förhållande slutligen, att statarna efter 1860-talet i några
provinser visat en stationär numerär, innebär blott en gradskillnad hos
utvecklingen inom dessa provinser; dessutom bör ihågkommas att
statarna i några af dem städse hafva varit synnerligen fåtaliga (jfr
nedan).

Såsom anmärkts, har emellertid tillväxten och aftagandet af
hvarje särskild, nu betraktad kategori varit af mycket olika styrka
inom olika delar af riket. Det är ju att förvänta, att de tre
demografiska hufvudområdenas egendomligheter härvid skola komma till
svnes. Beträffande emellertid hufvudpersonerna af statarcldassen, så
har dock detta sistnämnda i ringa grad varit fallet. Statarna äro
ju i förhållande till de öfriga kategorierna af allmogen fåtaliga, och
och såsom nyss anmärktes saknas de nästan alldeles i stora delar af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emujordbr/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free