Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riket. Deras tillväxt under loppet af 1800-talet har därför varit
mindre beroende af den allmänna befolkningsrö relsens faktorer än af
andra förhållanden. Därtill kommer, att till grund för bedömandet
af utvecklingens styrka måste läggas de mestadels små och
tämligen osäkra siffrorna för året 1825.
Det liar framgått, att under perioden 1825—00 statarna inom
riket i genomsnitt tvä- å tredubblades.1) Uti de fyra Mälarelänen
samt Östergötland uppgick tillväxten till mera än en fördubbling,2)
inom Småland till en tredubbling,8) inom de tre sydsvenska
provinserna till en tre- k fyradubbling,*) inom Göteborgs och Bohus län
samt de båda Västgötalänen till en två- å tredubbling5) och inom
Örebro län till en tredubbling.6) Man finner, att de demografiska
hnfvndområdenas egendomligheter mycket svagt gjorde sig gällande.
Därtill kommer, att tillväxten på Gottland och inom Dalarne, hvilka
provinser ju tillhöra det östra hufvudområdet, kunde uppskattas till
en sju-, resp. åttadnbbling,7) medan tillväxten inom Värmland, som
mest typiskt representerar det västra hufviulomr&det, endast
uppgick till hälften af numerären på 1820-talet.8) Inom Norrland hafva
statarna varit så fåtaliga, att beräkningar öfver tillväxten äro
omöjliga.
Afven utvecklingen af statareklassen efter 1860-talet har i
främsta rummet varit bestämd af andra faktorer än den allmänna
befolkningsrörelsen. Inom riket i genomsnitt har befunnits, att
statarna under tiden 1860—1900 ökades ungefär med hälften af
numerären omkring ar 1860.°) Inom de tre länen närmast hufvudstaden
ökades de emellertid med närmare två femtedelar10) samt på
Gottland och i de tre sydsvenska provinserna till dubbla numerären.11)
Inom Västmanlands län uppgick ökningen såsom i medeltal inom
riket till hälften12) samt inom Småland och Västgötalänen till en
fjärdedel;18) men inom det öfriga riket var numerären i allmänhet
stationär.11) Statarnas ökning efter 1860-talet har således varit mest
framträdande i Mälarelänen, på Gottland och i do sydsvenska
provinserna, därnäst i Småland och Västergötland. Det är påtagligt, att
orsakerna härtill sammanhänga med den agrariska strukturen och
andra utom befolkningsrörelsen liggande förhållanden.
Öfvergå vi emellertid nu till de numeriskt betydelsefullare
kategorier af landsbygdens underklass, som utgöras af torpare-,
baokstugu-och inhysesklasserna. Egendomligheterna hos de olika
hufvudområ-denas befolkningsrörelse hafva tydligare manifesterat sig i dessa
folkgruppers utveckling, om ock andra hufvudfaktorer äfven varit
bestämmande.
1) Sid. 30. ») Sid. 58, 07, 7*. — ") Sid. 8!>. — ♦) Sid. 1)8. — ») Sid. 105, 111. — O) Sid. 110. —
7) sill. 81, 17». — 8) Sid. 119. — >’) Sid. 42. ‘») Sid. 00. — 11) Sid. 82, 100..— ’») Sid. 08. — 13) Sid.
90, ll*j. — i*) Inom GUtchorgs och Iiohns lUn Iakttogs nägon Ukniug; inom Orebro län t. o. m. uftgou
intorkning. Bid. 106 och 121. Inom Norrland äro Iwriikningur omiijligu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
