- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
158

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

än en fjärdedel,1) på Gottland til] en tredjedel;2) inom Göteborgs
och Bohus län ökades de jordbrukande bönderna med en femtedel
och de fiskeriidkande fördubblades;“) inom Västgötalänen utgjorde
tillväxten en fjärdedel,4) inom Värmland en tredjedel,5) inom Dalarne
mera än en tredjedel,6) inom Gäfleborgs län en tredjedel7) och inom
det öfriga Norrland mera än en fördubbling af numerären på
1860-talet.8)

I afseende å utvecklingen af hufvudpersonerna af bondeklassen
framträda sålunda de tre demografiska hufvudområdena synnerligen
skarpt. Mälareprovinserna och Östergötland visa ett fullständigt
stationärt tillstånd; södra och västra Sverige åter en ökning större
än riksmedeltalet och Norrland, liksom för jordbruksbefolkningen
i dess helhet, en anmärkningsvärdt häftig tillväxt.

Vid närmare undersökning har det emellertid framgått, att den
inom det östra hufvudomrädet konstaterade stationära utvecklingen
icke karakteriserade hela perioden 1750—1860. Under senare hälften
af 1700-talet försiggick nämligen äfven inom Mälareprovinserna och
Östergötland en ökning af böndernas antal.1’) Vid ingången af
1800-talet efterträddes emellertid denna ökning först af en stationär och
sedan af en tillbakagående utveckling.10) Minskningen i böndernas
numerär under tiden intill 1860-talet var sa, betydlig, att inom
Mälare-länen en minskning kunde konstateras, t. o. m. vid jämförelse mellan
1750- och 1860-talen.

Denna regressiva utveckling utaf hufvudpersonerna af
bondeklassen liafva vi iakttagit äfven inom andra provinser än de nu
nämnda. På Gottland var nämligen böndernas antal under
perioden 1800—60 stationärt;11) inom Småland gick detsamma något
tillbaka;12) uti Västergötland var numerären åtminstone under 1840—
60-talen stationär13) och inom Dalarne gick den under tiden 1800—
60 något tillbaka.11) Skillnaden mellan dessa provinser och de förut
nämnda har endast bestått däruti, att inom de förra den
ifrågavarande stationära eller regressiva utvecklingen varit, vid jämförelse
med ökningen under 1700-talet, mindre stark, så att under tiden
1750—1860 en ökning i allt fall ägde rum. Dä ju Gottland, Småland
och Dalarne halva varit att räkna eller förmedlat öfvergången till
det östra hufvudområdet, så har alltså den nu anmärkta företeelsen
varit karakteristisk för detta område i dess helhet. Att den i någon
mån kunnat spåras äfven i Västergötland bör emellertid beaktas.
I Värmland, Bohuslän och Norrland har den icke kunnat iakttagas;
beträffande de sydsvenska provinserna liar tvärtom framgått, att
böndernas antal var stationärt under senare hälften af 1700-talet och
ökades mest under förra hälften af 1800-talet.15)

■I Sid. HT, — S) Sill. «1. — »> Sid. 103—101. — 1) Sid. 10». — *> Sid. US. — «) Sid. Ii-, — ’)8id.
132. ►) Sid. 138. *) Sid. »T, ra. 72. - - 10) Jfr fllri gacudo not. — >1) Sid. 81. ■»> Sid. iä. — •»)

Sid. 10,*. — U) gid. 127. — 15) Sid. 1)7.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emujordbr/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free