- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
159

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De nu anmärkta förhållandena sammanhänga med viktiga
företeelser inom j or ds ty ckn ingens och jordfördelningens historia i
Sverige, och skall till dem i en särskild undersökning återkommas.
Beträffande emellertid bondeklassens utveckling efter 1860-talet, så
liar framgått följande. Inom riket i genomsnitt ökades
hufvudper-sonerna inom donna kategori under tiden 1860—1900 med icke fullt
en femtedel.1) Inom Mälareprovinserna uppgick emellertid ökningen
till en femtedel eller t. o. m. mera;2) detsamma var fallet p;i
Gott-Jand samt inom de, sydsvenska provinserna.3) Inom Östergötland och
Värmland uppgick ¡’¡kningen icke till en femtedel,4) inom
Västgöta-länen och Småland icke till en tiondedel;r’) inom Dalarne blott till
några få procent.6) Däremot tillväxte böndernas antal inom
Gäfle-borgs län med två femtedelar7) och inom det öfriga Norrland mod
hälften;8) livar jämte bör nämnas att inom Göteborgs och Bohus län
de jordbrukande böndernas antal väl var stationärt, men de
fiskeri-idkandes fördubblades.

De tre demografiska hufvudområdenas egendomligheter kunna
således tvifvelsutan spåras äfveu på denna, punkt. Tillväxten inom
Norrland har varit väsentligt starkare än inom det öfriga riket;
inoin Mälarelänen har den varit åtminstone icke ogynnsammare än
inom riket i genomsnitt, men har detta varit fallet inom
Västergötland oeh Värmland. Att emellertid särskilda faktorer varit för
utvecklingen medbestämmande är tydligt; exempelvis var ju inom
Östergötland tillväxten långsammare än inom de sydsvenska
provinserna. Man kan alltså visserligen ifråga om södra och mellersta
Sverige i viss mån iakttaga, att bondeklassen efter 1860-talet visat
den gynnsammaste utvecklingen i de trakter, där den före samma
tid visade deu ogynnsammaste, och omvändt. Men naturligtvis har
icke bestått endast detta enkla orsakssammanhang.

Innan vi gå vidare, må följande anmärkning förutskickas. Det
har otvifvelaktigt framgått, att under tiden före 1860-talet
egendomligheterna inom olika delar af Sverige hos de
befolknings-statistiska data. särskildt nativitetsöfverskottet, starkt påverkat
jordbruksbefolkningens olikartade utveckling inom dessa landsdelar.
¡\len, såsom redan anmärkts, är det påtagligt, att äfven andra
väsentliga faktorer härvid spelat in. Dessa faktorer hafva ägt
sammanhang med de olika agrariska förhållandena på olika orter,
framförallt jordstyckningens olikartade utveckling. Inom
allmogebefolkningen har ju älitenskapsfrekvensen varit nära beroende af
möjligheterna för nya bosättningar. Men dessa hafva kunnat ske an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emujordbr/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free