- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
160

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tingen på utbrutna hemmansdelar oeh nybyggen eller i torp och
backstugor eller i statarekaserner. Om af ven ett samband har
före-funnits mellan nativitetsöfverskottet samt jordbruksbefolkningens
tillväxt, sa har dock det förhållande, huruvida denna tillväxt blifvit
starkare inom den ena eller den andra hufvudgruppen af allmogen,
varit nära afhängigt af den agrariska strukturen. En ökning af
bondeklassen bör hafva haft till förutsättning förefintliga möjligheter
till jordstyckningar, nyodlingar och nybyggen; en stark ökning af
torpare- och backstugusittareklasserna bör hafva gått jämsides med
en häftig utveckling af nyttjanderättsupplåt^lser på hemmanens
ägor. Om utvecklingen såväl af hemmansklyfningen som af sådana
nyttjanderättsupplåtelser varit långsammare, bör den lösa
tjänste-klassen och inhysesklassen hafva visat en relativt starkare
ansvällning. På utvecklingen af landsbygdens olika underklasser har
därjämte hela jordbruksstrukturen samt växlingarna uti användandet vid
jordbruket af olika arbetssystem varit ntaf inflytande. Om sålunda
äfven, vid betraktande af hvarje kategori af jordbruksbefolkningen
för sig, utvecklingen däraf påverkats af den allmänna
befolknings-rörelsen, så hafva dock ofvannämnda agrariska förhållanden bestämt
de olika sociala klassernas relativa talrikhet inom olika delar af
riket.

Vi öfvergå till att i detta sistnämnda afseende sammanfatta
resultaten af föregående kapitel. Det har först varit anmörkningsvärdt,
huru nära procentsiffrorna för de häda grupperna af hemmasöner
öfver 15 år och drängar, resp. barn under 15 år och vissa andra
tärande personer, inom alla delar af riket öfverensstämt med
riksmedeltalen. Gruppen af barn under 15 år m. fl. tärande personer
utgjorde under tiden 1751—1900 för riket i genomsnitt 38-s %;
d. v. s. nära två femtedelar af hela jordbruksbefolkningen. *) Den
lägsta inom någon del af riket förekommande procentsiffra af samma
slag var 37-2 %, den högsta 41-o %. Mellan dessa gränser falla
siffrorna för de olika delarna af riket; endast kan möjligen iakttagas
att dessa äro något lägre inom det östra hufvudomrädet än inom
de västra och norra.2) Gruppen af hemmasöner ölVer 15 är och
drängar utgjorde under tiden 1751—1900 i medeltal 25’o %, d. v. s.
en fjärdedel af jordbruksbefolkningen.3) Den lägsta inom någon del
af riket förekommande siffra af samma slag var 21-« %, den högsta
28-o %. Mellan dessa gränser4) falla siffrorna för de olika delarna
af riket, utan att några skiljaktigheter mellan de olika
hufvudområdena kunna iakttagas.

*) Sid. 4C. — *) Fiffrun H7*a % har fi»rokommtt i Stockholms, Upsnln, Sudornmnljmds ocb
Kopparbergs liin; Östergötland bur haft 87’:» %. ViUtnmuiunds liin 38*1 # sumt (Jottluuds och Orobro lUn
DWnmot har siffran fdr Småland varit 40-a f*ir VÄsfcgöt*liinen 89* i ?é, fl’»r Värmland 39« %,
ftfrGltfle-borgs län 30m % och for det ¡ifrigu Norrlund 41*o %. Kmeilertid var den itfr do sydsvenska provinsorna
3S*h och fiir CUitoborgH och Bohu* liin 8fi‘a %■ - - *) Sid. 4«. - *) Siffran 21’0 % (for Smaland) vur t. o. m.

enstaka och osedvauligb lftg. Den dUrnU-tt Higata vur 24*0 %.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emujordbr/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free