Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
särskilda karaktär.1) Äfven mellan Mälareprovinserna och västra
Sverige är emellertid skillnaden betydlig; exempelvis har ju för
Värmland procentsiffran varit nära tre gånger så stor som för
Mä-larelänen.
Att torpareklassens relativa talrikhet inom olika delar af riket
har haft ringa sammanhang med de tre hnfvudområdenas
egendomligheter/) framgår äfven dä denna klass betraktas i dess helhet.
Vi funno visserligen ofvan, att torparna hafva varit procentiskt
något talrikare inom Mälareprovinserna och Östergötland än inom norra
och vissa delar af södra och västra Sverige. Då torpareklassen
betraktas i dess helhet, framgår emellertid att så varit förhållandet
hnfvudsakligast blott i äldre tid.3) Under senare hälften al’
1800-talet iakttagas icke heller vid denna uppdelning af
jordbruksbefolkningen några påtagligare skiljaktigheter mellan de tre
hufvudområdena.1) Gottlands och Dalarnes nästan fullständiga saknad af
tor-pare bekräftas emellertid äfven nu, äfvensom den egenartade
utvecklingen inom Norrland, där efter 1860-talet torpareklassens
procen-tiska andel af jordbruksbefolkningen högst betydligt stigit.
Tvifvelsutan anmärkningsvärdast är den ofvan påpekade
tinder-taligheten hos bondeklassen inom det östra hufvudomrädet. Vid
betraktande af hufvudpersoneraa iakttogos skillnader mellan det östra
samt de västra och norra hufvudområdena, som visserligen absolut
sedt icke voro stora, men relativt taget dock rätt betydande. Dä
äfven familjemedlemmarna specificeras samt tjän steklassen utbrytes,
skärpas differenserna betydligt. Under perioden 1705—“[800 var
riks-procentsiffran för denna klass 63-+ inom de tre länen närmast
Stockholm var siffran emellertid 49‘? inom Västmanlands län
55-8 % inom Örebro län 54t> %, inom Östergötlands län 47-4 % och
inom Gäfleborgs län 58-4 %. Däremot var samma siffra inom
Småland 65’l % inom Göteborgs och Bohus län 64-;> \ inom
Västgöta-länen 62’5 "i, inom Värmland 02*» % samt inom de fyra nordligaste
länen 70’« De sydsvenska provinserna visade viss
öfverensstäm-melse med de östra provinserna (54-4 %); Gottlaiul och Dalarne
af-veko med osedvanligt höga siffror (74’3 resp. 86-9 %). Dessa
egendomligheter voro under senare hälften af 1800-talet fortfarande
bestående. Medan rikssiffran 1870- 1900 var 55-o "i, så voro nämligen
siffrorna för de tre länen närmast Stockholm 43-5 för
Västmanlands län 4II’3 K, för Örebro län 47’i ?i, för Östergötlands län 39*4 %
samt för de sydsvenska provinserna 51’4 %; å andra sidan stod
Småland med 55’2 %, Göteborgs och Bohus län med 60-2 %, Västgötalänen
med 53’c %, Värmland med 57‘ t %, de fyra nordligaste länen med
J) Sid. 102. – *) Ofvuu tid. 162. — *) Proc«>nt8iffronm 17i»5 1800 voro för riket 12*1 % wimt för
länen ellur UiuagruppeniH i r rduiug»följd (se InuebålUfurtecktilUKen) 1) 19*7. 2> 14*6, 3) 24*4,4) 1*8, 0) 13\*>,
fi) 12 0, 7) 15*2, 8) 14 7, 9) I2 u. 10) 20 i, 11) 2*4, 12) 7‘* och 13) !t’u. — <) rrotentsiflrorn» 1870— 1900 voro
för riket lft-o % siwnt för ltinou eller liin^gruppenm 1) 15m». 2) 13’.r>, 3) 10*0, 4) 2M>, 5) 16*1, 0) 14’0, 7) IG’*,
8) 17-5, 9) 11-0. 10) 24 ;, 11) l’o, 12) 14-4 oeh 18) 16*i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
