Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fi’2’i % samt Gottland och Dalai’ne med 71*i, i’esp. 8.ro Den enda
nppkomna skillnaden låg däruti, att GäEeborgs län nu hade
anslutit sig till det norra hufvudområdet med en siffra al’ C>2-7 %.
Dessa betydande skiljaktigheter mellan bondeklassens relativa
numerär inom å ena sidan det östra, å andra sidan de västra och
norra hufvudområdena hafva stått i nära samband med
förhållandena i afseende å tjumteklassen. Detta var redan fallet i äldre tid,
ty redan vid slutet af 1700-talet var tj än steklassen i allmänhet
talrikare i det östra hufvudområdet än inom de västra och norra.’)
Dock var skillnaden härvid icke så betydande, att förhållandena i
afseende å bondeklassen däraf ensamt kunde förklaras; det får
därjämte erinras om att torpareklassen på nämnda tid var procentiskt
talrikare inom det östra hufvudområdet.2) Under senare hälften af
1800-talet hade emellertid förhållandena utvecklat sig därhän, att i
afseende ¡i torpareklassen inga utpräglade skiljaktigheter bestodo
mellan de tre hufvudområdena samt i afseende å backstugu- och
in-hysesklasserna det östra hufvudområdet utvisade en lägre
procen-tisk numerär. Bondeklassens undertalighet inom detta område måste
då stå i direkt samband med tjänsteklassens Bfvertalighet. Så har
äfven varit förhållandet, i det att tjänstek lassen inom dessa delar
af riket under loppet af 1800-talet visaten direkt motsatt utveckling
mot den inom de västra och norra hufvudområdena. Dess
procen-tiska andel har där betydligt ökats, under det att samma andel
inom västra och norra Sverige minskats.
Medan sålunda rikssiffran för tjäusteklassen under perioden 1870—
1900 hade sjunkit till 15’8 så hade den inom de tre länen
närmast Stockholm stigit till o %, inom Västmanlands län till 30m %,
inom Östergötlands län till 30*o % och äfven något inom Gottlands
och Örebro län, nämligen till 21’s, resp. 17‘s v Till dessa provinser
anslöto sig i viss mån de tre sydsvenska, där procentsiffran visserligen
hade sjunkit, men dock fortfarande låg öfver riksmediet (den var
nämligen 17’o %). Inom Småland stod siffran emellertid kvar på
10-9 %, inom Göteborgs och Bohus län hade den sjunkit till 8-9 %,
inom Västgötalänen till 12t>, inom Värmlands län till 10\’i inom
Gäfleborgs län till 13’g % och inom det öfriga Norrland till 10’2 %.
Inom Dalarne hade den väl något stigit, men var dock fortfarande
blott 8’« %.
Man tinner alltså, huru landsbygdens sociala struktur under
loppet af 1800-talet utvecklades i en annan riktning inom det östra
hufvudområdet än inom de västra och norra. Inom
Mälareprovin-serna ocb Östergötland icke endast sjönk bondeklassens procentiska
andel af hela jordbruksbefolkningen starkare än hvad fallet var inom
i) 1795—1900 var riksRiffrnn 1 (Vo Einnt siffrorna fiir liini-n «’ller ISnRgmppemu 1) 21*fl, 2) 1H’p.
31 17-n, 4) 181, 6) lo n, 6) 17-8, 7) 18 l, 8) 13’3, 9) 171, 10) 131, 11) 7-0, 12) 20’» och 18) H’S procent. —
■I Sid. ]M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
