Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och den lägre nativiteten uti Mälareprovinserna och Östergötland
hafva haft sina djupare orsaker i vissa rasegcndomligbeter hos dessa
provinsers allmoge, hvilken har starkare bibehållit de
gammalgermanska åskådningarna om arfvejordens odelade bevarande inom
släkterna.
Häremot kan invändas, att den stillastående jordstyckningen
inom Mälareprovinserna och Östergötland iakttogs först fr. o. m
1800-talets ingång. Under senare hälften af 1700-talet ökades äfven
här hufvudpersonerna af bondeklassen;1) hvilket såsom i annat
sammanhang skall utvecklas gick parallellt med en fortskridande
jordstyckning. Emellertid var denna icke heller pä nämnda tid sa stark
inom nu betraktade provinser som inom de västra och norra delarna
af riket. För öfrigt bör icke lämnas oanmärkt, att de
befolknings-statistiska egendomligheter, hvarpå rikets indelning i de tre
hufvud-områdena liar grundats, icke hafva konstaterats genom
undersökningar gående längre tillbaka än till år 1816.2)
Det tillhör icke detta sammanhang att närmare ingå på dessa
spörsmål. Det är emellertid tydligt, att en plutokratisk utveckling
af det slag som konstaterats i Mälareprovinserna och Östergötland
icke står i något absolut samband med en långsammare folkökning.
Afven med en folktillväxt af det slag som förekommit inom de västra
och norra hufvudområdena, kan ju tjänsteklassen hafva ökats starkare
än bondeklassen. Exempel härpå äro de sydsvenska provinserna. I
afseende å tillväxten af jordbruksbefolkningen och de olika
kategorierna däraf hafva dessa provinser tillhört det västra hufvudområdet.
Icke desto mindre konstaterades äfven inom dem det förhållande,
att tjänsteklassen varit talrik i förhållande till bondeklassen och
att denna egendomlighet under 1800-talet blifvit mera markerad.
Just under förra hälften af 1800-talet ökades t. o. m. inom nämnda
provinser hufvudpersonerna af bondeklassen i anmärkningsvärd grad.8)
Förklaringen ligger naturligtvis däri, att proportionen mellan
bondeklassen och tjänsteklassen icke endast beror pä jordfördelningens
utveckling, men äfven på dess absoluta beskaffenhet. Den i
Mälareprovinserna, Östergötland och de sydsvenska provinserna iakttagna
egendomliga utvecklingen beror gifvetvis äfven därpå, att dessa
provinser i allmänhet äro rikets mest utpräglade storbruksbygder.
Af de svenska yrkesräkningarna under tiden 17.r>l—1900 kunna
alltså trots deras mångfaldiga brister, dragas vissa betydelsefulla
slutsatser ifråga om jordbruksbefolkningens skiljaktiga utveckling
inom olika delar af riket. Det torde redan hafva fallit i ögonen,
att dessa resultat böra vara af stort värde för klargörandet af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
