Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessutom tjänsteklassen samt hufvudpersonerna af husmansklassen,
förmodligen äfven af backstnguklassen. Tjänsteklassens och
hus-männens utveckling har varit betydligt ogynnsammare än i Sverige,
i det att den förra 1865 -1900 minskades med en tredjedel och de
senares numerär med öfver hälften. Liksom i Sverige hafva
emellertid hufvudpersonerna af bondeklassen varit stadda i fortsatt
ökning, och synes tillväxten hafva utgjort omkring en femtedel af
numerären år 1865, d. v. s. hafva varit af samma relativa styrka som
hos oss. Beträffande tjänsteklassens procentiska andel af
jordbruksbefolkningen, så har denna under tiden 1865—1900 endast obetydligt
sjunkit.
Korge företer alltså äfven i afseende å de olika
allmogekategoriernas utveckling stora likheter med Sverige; särskildt med det
västsvenska demografiska hufvudområdet. På ingen punkt har
emellertid utvecklingen inom Norge varit gynnsammare än hos oss. och på
tlere punkter har den varit ogynnsammare. Detta gäller särskildt
husmansklassens och tjänsteklassens starkare tillbakagång
därstädes samt den starkare decimeringen af bondefamiljerna. Märkligt
är äfven, att ehuru Norge tydligen företer en utveckling som i vissa
hufvudafseenden påminner om det västsvenska hufvudområdet och som
har varit lika ogynnsam som i Värmland, så har dock i Norge
mycket litet kunnat iakttagas af den inom nämnda delar af Sverige
konstaterade procentiska förskjutningen från tjänsteklass till bondeklass.
Denna förskjutning är en ur social synpunkt fördelaktig sida hos den
eljest beklagliga utvecklingen i Västsverige. Dess ringa framträdande
i Norge gör totalbilden af utvecklingen i detta land än
ofördelaktigare.
Näst Finland och Norge bör Danmark uti här behandlade
af-seenden vara för oss af största intresset. I detta land föreligger
ock ett yrkesstatistiskt material från hela loppet af 1800-talet och
äfven längre tillbaka,1) i det att yrkesräkningar därstädes hafva
utförts åren 1787, 1801, 1834, 1840,1845, 1850, 1855, 1860, 1870, 1880.
1890, 1901 och 1906.®) Emellertid är den i tryck tillgängliga
bearbetningen utaf yrkesräkningarna från tiden 1787 1850 sa summa-
risk, att inga upplysningar däraf kunna erhållas om
jordbruksbefolkningens sammansättning i olika kategorier. Endast under tiden
1855 —19013) är detta i viss grad möjligt. Dock synas resultaten
I nftwendc & fi’.rt<‘okningi-n ¡11’ver vederbUrnndo pnblikntion<>r. «<* KtntiBtink linreans Historie.
Et Omrid«. udnrbcjdH I Anledning uf BurenuotH 60-tuirige Uctitanfn. Kö|>en!minu 1891*. sid. 145—lf.4.
*) Statistisk Tnbelvmrk. irttrstu liwfte (1835). öiefcto (184!2). Tlendo Hicfto \ 1840). Ny
ibekke, Kttrste Bind (I8&0). Nv H;?kko, Tolfte Bind. 2:den Afdeining (1837). Tredje Rrokke, lY>r»te Bind
(IMU). Tredje Itirkke, Åttonde Bind (1873). Fjxord«? Iluikkc, I.itra A N:r <f (1883). Fjierde Rrokko, Litm A
N:r s ¡i (l«i»4i. Fen. to Hiukkc Litrn A N:r :i (1908). .Stutistiske meddeleteor. 4:do Koikke. 28 Bd.
’• Ha-fte i liMiH). — fl) Bearbetningen uf 1306 ftrs yrk«-sriikning föreligger. dii detta skrifves, endust i ett
-ammnndrug (det i fdrogÄcndo not sitrt citenido stnlle), dnr jordbruksbefolkningens Bummannöttning
icke Kr ungifven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
