Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
härutinnan af yrkesräkningarna ieke hafva blifvit underkastade en
jämförande liistorisk behandling.
Af uppgifterna i de danska yrkesräkningarna om
jordbruksbefolkningens totala numerär framgår emellertid det förhållande, att
denna befolkning visserligen, såsom fallet varit i de fles.ta
kulturländer, under det senaste halfseklet sjunkit i procent af hela
folkmängden,1) men att densamma dock absolut räknadt varit i
tillväxt äfven under detta tidsskede.8) Under vissa perioder, såsom
1870—80 och 1890—1900, synes tillväxten t. o. m. hafva varit
betydlig vid jämförelse med äldre perioder. Det framgår sålunda
otvif-velaktigt, att i Danmark likasom i Finland jordbruksbefolkningens
utveckling under den senaste mansaldern varit gynnsammare än i
Sverige.
Beträffande i öfrigt utvecklingen under sistnämnda tid så
framgår följande. Hufvndpersonerna såväl af bondeklassen som af
hus-mansklassen hafva varit stadda i fortskridande tillväxt. Dock har
böndernas ökning varit obetydlig, men husmännens (och de små
lä-genhetsinnehafvarnas) tillväxt mycket betydlig.
Familjemedlemmarna af bondeklassen visade äfven intill år 1880 en stationär
numerär, och hafva efter denna tid ieke obetydligt minskats.
Familjemedlemmarna inom husmans- och lägenhetsinnehafvareklasserna voro
däremot stadda i anmärkningsvärd tillväxt intill år 1890, men svnas
under den därefter följande tiden äfvenledes hafva minskats. De
sistnämnda minskningarna hafva emellertid kompenserats genom
ökningar, isynnerhet hos grupperna af tjänstehjon, daglönare och
in-hyseshjon. Emellertid synas skäl föreligga för antagandet, att
familjemedlemmarnas minskning samt tjänstehjonens ökning vid de
sista yrkesräkningarna, såsom beroende pä förändrade grunder för
vr-kesräkningarnas utförande, till en del äro skenbara företeelser.
Enligt af det statistiska ämbetsverket utförda beräkningar3)
skall äfven utvecklingen under senare hälften af 1800-talet hafva
gått i den riktning, att familjeförsörjarnas procentiska andel af hela
jordbruksbefolkningen ökats, men tjänstehjonens minskats. Under
tiden 1840—1900 tredubblades nämligen de förra; gruppen af
tjänstehjon däremot ökades visserligen under tiden 1840—70, men
minskades under tiden 1870—1900, så att dess absoluta numerär var
ungefär densamma åren 1840 och 1900. Försörjarnas procentiska andel
af jordbruksbefolkningen steg därför 1840—1900 från 18m till
•)0’4 %, medan tjänstehjonens sjönk från ’22’s till 14’+ %. Härvid
synas dock hufvndpersonerna af daglönareklassen halva räknats till
lörsörjarne».
i) Hr-folkningiforholdondo i Danmark i det l!>:do Aarhundrede. Udgivot af Statens Statistiska
Hnron.ii. Kjotx-nhuvn 1903. Sid. lät> «>. f. *) Vtewrllgi-u lakUagtn ni»gon mii-Uiiiig 1H80—HO, mm
hyrån untaftr-r. att, donna kan twro på formella grunder. Halm. sid. ICO. — Äfven umh-r
tiden 1901—00 har någon ökning ngt rnro. 8) ], c. sid. 171.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
