- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
176

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jordbruksbefolkningens senare utveckling inom Danmark har
således icke endast ifråga om dess absoluta numerär varit olika med
utvecklingen inom Sverige. Man märker i Danmark ingenting af
den skiljaktiga utveckling, som konstaterats hos oss, å ena sidan
hos bondeklassen, å andra sidan hos torpare-, backstugu- och
inhy-sesklasserna. De danska husmans- och inhysesklasserna synas tvärtom,
efter hufvudpersoner räknadt, hafva fortfarit att ökas ända till
närvarande tid. Till husmännen synas dock härvid böra adderas i
nyare tid tillkomna lägenhetsinnehafvare. Förklaringen till dessa
förhållanden torde i främsta rummet ligga däruti, att utvägar i tid
bereddes för den danska husmansklassen att blifva själfägande. Att
denna klass, efter hufvudpersoner räknadt, icke gått tillbaka, står
ju under sådana förhållanden i öfverensstämmelse med hvad
iakttagits i afseende å de svenska bönderna, lägen hetsägarn a och
själfägande noi-rlandstorparna.

Att i Danmark den egentliga tjänsteklassens procentiska andel
af jordbruksbefolkningen gått betydligt tillbaka, medan
familjeförsörjarnas betydligt ökats, angifver att Danmark i dess helhet1)
uppvisat samma demokratiska utveckling, hvilken inom Sverige
konstaterades endast inom vissa västra och nordliga provinser.
Anmärk-ningsvärdt är emellertid därvid, att inom Danmark ifrågavarande
utveckling framför allt tillhör tiden efter 1860-talet, medan den i
Sverige hufvudsakligen försiggick under förra hälften af 1800-talet..
I viss mån är denna skiljaktighet visserligen overklig, i det att vid
våra beräkningar daglönare- och statareklasserna räknats till tjänste
klassen, medan de vid de danska siffrornas utarbetande ansetts
såsom försörjare och dessas familjemedlemmar. Emellertid synes
dock stå fast, att den danska jordbruksbefolkningens sociala
förskjutningar under den senaste mansåldern gått i mera demokratisk
riktning än den svenskas. Detta gäller ju äfven, dä man beaktar
den svenska torpareklassens och den danska husmansklassens
skiljaktiga utveckling.

Det synes icke osannolikt, att ett sammanhang har bestått
mellan detta sistnämnda förhållande samt det faktum, att
jordbruksbefolkningen i dess helhet visat en gynnsammare utveckling i
Danmark än i Sverige.

De nordiska länderna torde under tidsskedena före den moderna
industrialismen hafva uppvisat flere likheter i afseende å
jordbruksbefolkningens utveckling. Denna befolknings allmänna starka
tillväxt, uppkomston oeh den starka tillväxten af de landsbygdens
underklasser, som utgjorts af torpare-(husmans-), backstugu- och in-

*) Huruvida mellan olik» delar af Danmark skiljaktigheter förefunnits hurtitinnan, iir oss
ol>e-kant. Af rikssiiTrorna bekräftas dock hvad ofvnn i texten anforea.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emujordbr/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free