- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga IX : Den jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751-1900 /
307

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gifvits. Under B) hafva sammanräknats yrkesgrupperna 6 a, 6 b och 6 c, 7 a. 7 b, 7 c
och 7 d, 18 a och 18 b, 21 a och 21 b, 22, samt salpetersjudare etc., där sådana upp-
gifvits. Under C) hafva sammanräknats yrkesgrupperna 5 a, 5 b, 5 c, 5 d. 5 e och 5 f
samt 12. Under D) hafva sammanräknats yrkesgrupperna 1 a, 1 b och 1 c, 2 a, 2 b
och 2 c, 3 a, 3 b, 3 c och 3 d, 4 a, 4 b och 4 c, 9, 19, 24 och 25. Af de återstående
yrkesgrupperna hafva bildats två mellangrupper. Den första, som har fått omfatta
yrkesgrupperna 8, 10 a och 10 b, 13 a och 13 b samt 14 a och 14 b, har
utproportionerats på hufvudgrupperna B) och C). Den andra mellangruppen, som har fått
omfatta de ännu återstående yrkesgrupperna 11, 26 a och 26 b, 27 a och 27 b, 28, 29.
30, 31 och 32, har, sedan den förra utproportioneringen verkställts, utproportionerats
på alla de fyra grupperna A), B), C) och D). De fyra hufvudsummor. som sålunda
erhållits, hafva representerat fördelningen på kategorierna A), B), C) och D) af hela
folkmängden, sådan denna erhålles genom summering af yrkesräkningarna. Det visar sig vid
jämförelse, att denna total folkmängd något afvikcr från den vid folkräkningarna efter
kön oeh ålder erhållna folkmängden. Det har emellertid utgåtts ifrån det antagande, att
denna senares procentiska fördelning på de ofvannämnda fyra hufvudgruppcrna har
varit densamma som den på ifrågavarande sätt erhållna.

Arkivmaterialet för de ifrågavarande folkräkningarna företer vissa luckor, i det
att sammandragen för följande län saknas. År 1754: Stockholms, Upsala och Gäfleborgs
län. Ar 1757: Stockholms, Upsala, Gäfleborgs och Västerbottens län.. År 1766:
Blekinge län. År 1769: Östergötlands. Blekinge och Kopparbergs län. År 1772:
Stockholms stad samt Blekinge och Kopparbergs län. — Siffrorna för dessa län. såväl uti
de här publicerade tabellerna som vid uträkningen af tabellerna i hutvudtexten hafva
approximerats på följande sätt. För de felande länen år 1754 hafva siffrorna erhållits
genom att siffrorna för år 1751 subtraherats från de respektive siffrorna för år 1760
samt 1/3 af den så erhållna differensen adderats till siffrorna för år 1751. För
Stockholms. Upsala och Gäfleborgs län år 1757 har 2/3 af den nyssnämnda differensen adderats
till siffrorna för år 1751. För Västerbottens län år 1757 har medeltalet tagits mellan
siffrorna för år 1754 och för år 1760. För Blekinge län år 1766 har differensen tagits
mellan siffrorna för åren 1763 och 1751 samt 1/4 af denna differens adderats till siffrorna
för år 1763. För Östergötlands län år 1769 har medeltalet tagits mellan siffrorna för
åren 1766 och 1772. För Blekinge län år 1769 har differensen tagits mellan siffrorna
för åren 1763 och 1751 samt 1/2 af denna differens adderats till siffrorna för år 1763.
För Kopparbergs län år 1769 har differensen tagits mellan siffrorna för åren 1766 och
1751 samt 1/5 af denna differens adderats till siffrorna för år 1766. För Stockholms
stad år 1772 har differensen tagits mellan siffrorna för åren 1769 och 1751. hvarefter
1/6 af denna differens adderats till siffrorna för år 1769. För Blekinge län år 1772 har
differensen tagits mellan siffrorna för åren 1763 och 1751, hvarefter 3/4 af denna differens
adderats till siffrorna för år 1763. För Kopparbergs län år 1772 har differensen tagits
mellan siffrorna för åren 1766 och 1751, hvarefter 2/5 af denna differens adderats till
siffrorna för år 1766.

De sålunda approxinterade siffrorna äro i de här publicerade tabellerna tryckta
med finare stil.

2. Yrkesräkningarna åren 1775. 1780, 1785. 1790, 1795 och 1800. Till grund för
yrkesräkningarna under perioden 1775 1800. af hvilka under perioden 1775—1790
sammandrag utarbetades stiftsvis i stället för såsom dessförinnan och därefter länsvis,
låg ett af kungl. maj:t den 1 mars 1773 fastställdt formulär för folkmängdens
uppteckning efter stånd, villkor och andra lefnadsomständigheter».

Uti detta formulär, som gällde såväl för landsbygden som för städerna, uppdelades
folkmängden i efterföljande yrkesgrupper, hvarvid inom hvarje yrkesgrupp ytterligare
särskildes, dels mellan mankön och kvinnkön och dels mellan a) gifte, b) änklingar
och änkor, c) ogifta öfver 15 år och d) barn under 15 år:

I.

1. Samtliga ridderskapet och adeln utan åtskillnad af grefliga, friherrliga och
adliga värdigheten.

2. Ridderskapet och adeln som drifver bergsbruk, handel, fabriker eller i allmänhet
stadsmannanäringar.

3. Ridderskapet och adeln, som idkar landtbruk eller i allmänhet landtmanna-näringar.

II.

1. Prästerskapet i städerna.

2. Prästerskapet på landet.

3. Konsistoriernas ledamöter samt ämbetsmän vid skolorna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:23:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emujordbr/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free