- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga I : Utvandringslagstiftning /
4

(1908) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversikt af utvandringslagstiftningens historiska utveckling - I. Den restriktiva utvandringslagstiftningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hufvudsakligen hafva gjort sig kännbar för allmogen, antagligen af det
skäl, att förbudet mot mera än ett visst antal tjänstefolks försvarande
å hemmanen icke i samma stränghet tillämpades mot jordbrukande
adel och ståndspersoner, samt att de bestående förbuden mot att anlägga
torp på hemmansägorna endast träffade allmogen. Det var äfven
från allmogens sida som klagomålen öfver arbetsbristen var starkast,
samt i främsta rummet bondeståndet från hvilket förslagen utgingo
om restriktiva åtgärder mot tjänstefolks utvandring ur riket.

Vid 1746-1747 årens riksdag besvärade sig bondeståndet på
nytt däröfver, att »tjänstefolk vid gränsorterna, som därstädes
uppfostras och njuta sin föda tills de något nyttigt arbete och gagn
göra kunna, gifva sig till sjöss och tjäna främmande nationer».
Samma klagomål inkommo från krigsbefälet, öfver »att i Finland.
Bohuslän och andra gränsorter myckenhet af tjänstefolk, både
drängar och pigor, dels förpassade, dels utan pass, begifva sig ur riket,
hvarigenom det blifver svårt efter nödigt tjänstefolk i orten och
äfven vid rekryteringen brist på manbare drängar». I anledning
häraf utarbetade kammar- och ekonomideputationens
förordningsutskott ett betänkande angående medel och utvägar till att hindra
tjänste- och arbetsfolks flyttande ur riket till främmande makters
tjänst, hvilket, om det äfven icke hann behandlas och kom att
föranleda någon åtgärd, är af intresse. Utskottet framhöll, att de i
1739 års legostadga innehållna föreskrifter icke förmått uppfylla sitt
ändamål; fördenskull föreslogs, att den som begär pass till utrikes
ort, det vare sig tjänstehjon, torpare eller dagakarl, bör utom de i
legostadgan förordnade attester, antingen skaffa god och vederhäftig
kaution för 100 dal:r silfvermynt, eller dem själf i landtränteriet
till säkerhet för sin återkomst deponera. Vidare föreslogs, att
tullbetjänterna å inrikes hemnorter skola hafva noga inseende, att det
med fartyg dit inkommande folk är behörigen förpassadt, att
återsända oförpassade till hemorten samt påse, att det folket som till
fartygets besättning hörer, är med fartyget tillbaka följaktigt.
Skulle skepparen någon undanhålla, bör han plikta med 20 dal:r s:t
för hvarje person, men skulle han lämnat dem till främmande
fartyg eller herrskap, som utrikes farit, skall han plikta med 100 dal:r
s:t. Arfsrättigheten, som den afvikne enligt 1739 års stadga skulle
förlora, föreslogs böra hemfalla de fattige och socknekyrkan till lika
delning, såframt den afviknes arfvingar äro myndige; »emedan det
sällan sker, att någon afviker med mindre dess föräldrar, syskon
och anhöriga det afveta och det icke är svårt för de senare, därest
egendomen lämnas i deras händer, att likafullt författa sådana
anstalter, att den afvikne dock undfår det som honom till arf lämnat
varit». Sammaledes skola de 100 dal:r s:t, hvilka den afvikne,
såframt han med pass utur riket gått, deponerat eller genom kaution

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:23:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emulagar/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free