Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversikt af utvandringslagstiftningens historiska utveckling - I. Den restriktiva utvandringslagstiftningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under de ifrågavarande decennierna gick parallelt med och till stor
del leddes af samma fosterländska önskemål, som de restriktiva
ut-vandringsföreskrifterna.
Sin strängaste form torde dessa sistnämnda hafva erhållit i den
ytterligare knngl. förordningen af den 18 febr. 1768 angående dem.
som olofligen och hemligen begifva sig utur riket. Häri gjorde
konungen veterligt, att »ehuru naturliga skyldigheten förbinder alla till
kärlek för fäderneslandet samt att där förblifva och sig redeligen
nära, så hafva dock illa sinnade och af sadan skyldighet förgätne
personer tagit sig före att olofligen begifva sig utur riket till
främmande orter, i den bedrägliga tanke, att där kunna lättare vinna
deras bergnings. I anledning häraf gjordes detaljerade och stränga
föreskrifter för en hvar särskild af följande samhällsgrupper: l:o)
arbetare vid bruken och bergverken; 2:o) sjöfarande; 3:o) soldater
och krigsfolk; l:o) handtverks- och tjänstefolk; f>:o) ståndspersoner och
allmoge. Rörande de först nämnda stadgades, att de icke utan
bergs-kollegii reselof eller tillståndssedel kunna af k. bfdhe förpassas till
utrikes ort; att den som utan sådant tillstånd drager nr riket skall
böta första gången 200 dal:r s:t, andra gången dubbelt och tred je
gången straffas till lifvet. Förmår han ej fullgöra böterna, plikte han
törsta gången med fem och andra gången med sju gatitlopp. Den
som söker att locka eller tubba något bruksfolk ur riket, fiireskrefs
skola vara lika straff underkastad. Rörande förrymdt sjöfolk
stadgades, att de vid ertappande skola icke allenast aterbära allt hvad
de i städja, såväl som lego och hyra, af skepparen bekommit, utan
ock plikta med spö eller fängelse vid vatten och bröd efter
omständigheterna; skulle åter en sådan bortrymd blifva alldeles borta,
skall han i enlighet med 1748 års kofferdireglemente anses såsom
menedare och hafva förverkat alla rättigheter i riket. De som låta
värfva sig såsom soldater och krigsfolk för främmande herrskap
skola undergå det straff, som för rymmare i krigs- och sjöartiklarna
är stadgadt; kunna de ej igenfinnas eller förblifva de motvilligt
u omlands anses de såsom menedare och förlora såsom sjöfolk i
lik-nan , fall alla rättigheter i riket. Den äter, som gör sig skyldig
i att värfva, öfverlåta eller ur riket praktisera något manskap
oi nämnda ändamål, skall straffas efter omständigheterna, antingen
mei ansenliga penningeböter eller svår kroppsplikt eller ock till
> vet.. 1. afseende a handtverks- och tjänstefolk återupprepades
stadgam ena i 1739 och 17(»2 årens förordningar. 1 afseende å
stånds-peisonei och allmoge gåfvos en del stränga passföreskrifter. Till
s ut fiireskrefs i allmänhet, att då någon som icke är försedd med
nat igt tillstånd anmäler sig till erhållande af pass till utrikes ort,
!’’oa ’ ederbörande taga af den resande tvenne säkra löftesmän eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
