Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Särskild redogörelse för den nutida europeiska utvandringslagstiftningen - II. De nutida utvandringsförfattningarnas allmänna karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfverhufvud i hvad form som helst utvandra, å den andra sidan,
spolar för de nutida utvandringsförfattningarnas teknik en viktig
roll. De principiella svårigheter, hvartill denna punkt, gifver
anledning, skola i det följande angifvas. I detta sammanhang bör
emellertid påpekas, att med utvandringsförfattningarnas olika
karaktär af rids utvandringslagar, dals reglementen öfver utvandringen,
sammanhängar frågan om deras karaktär antingen af lagar,
gemensamt stiftade af regering och riksförsamling, eller af
regeringsförordningar och ministerialdekret. Samtliga i denna redogörelse
afhand-lade europeiska staters principala ntvandringsförfattningar, med
undantag af Sveriges och llysslands, äro förelagda oeh antagna af
vederbörande folkrepresentationer. I Sverige (samt Ryssland, som dock
’eke ännu äger andra utvandringsförfattningar än en del kejserliga
dekret om utvandringsfrihetens utsträckning) äro samtliga
ntvandringsförfattningar utfärdade af regeringsmyndigheterna ntan
folk-ropresentationernas hörande. I Sverige hafva som bekant
författningarna endast till ändamål utvandringens reglerande och äro af
konungen enbart, i stöd af 89 § regeringsformen, utfärdade.
Åtminstone när ntvandringsforfattningarna äro utvandringslagar,
dekreterande vissa bestämda inskränkningar i den individuella
ut-vandringsfriheten, torde i nutida konstitutionella stater erfordras att
de föreläggas vederbörande lagstiftande nationalförsamlingar. 1 de
flesta stater har, som nämnts, detta äfven i annat fall varit
erforderligt- Sålunda hade äfven det österrikiska lagförslaget af är 1905
°® ntvandrarskydd att såsom regeringsproposition föreläggas
deputeradekammaren (där det föll igenom), ehuru det endast innehöll
reglering af kommissionärs- och agenturverksamheten i afseende ä
utvandring.
Rörande Sveriges säregna ställning är följande att anmärka.
Vid affattandet af <Si> § regeringsformen voro restriktiva
bestämmelser i afseende å utvandringen med stor sannolikhet inbegripna i -den
allmänna hushållningens» begrepp, sådant detta af lagstiftaren på sin
tid uppfattades, och sålunda därmed i konungens ekonomiska
lagstiftningsmakt. På nämnda tid bestodo nämligen ännu, såsom
fram-| fiar al den allmänna redogörelsen, samtliga äldre restriktiva
ut-yandringsbestämmelser. Af dessa voro de i gamla legohjonstadgan
innehållna visserligen af ständerna på sin tid antagna; de
grnttd-%gande förbndsbestämmelsema äfven under frihetstidens statsskick
’oro emellertid kungliga förordningar eller kungörelser från centrala
ämbetsverk, utfärdade efter därom af regeringen fattadt beslut.
Iless-ntom utfärdade kungl. maj:t äfven efter det nuvarande statsskickets
‘”lorande, utan riksdagens hörande och utan anmärkningar af
konstitutionsutskottet, brefven af den 27 december 1811 och den 11
januari 1815, af hvilka det förstnämnda till efterlefnad inskärpte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
