Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Särskild redogörelse för den nutida europeiska utvandringslagstiftningen - II. De nutida utvandringsförfattningarnas allmänna karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och förnyade samtliga de strängaste äldre för budsbestämmelserna.
Ut-vandringslagstiftningen, ehuru den nära rörer den personliga friheten,
torde sålunda enligt äldre svensk uppfattning hafva ansetts falla under
konungens allenabestämmande, och 16 § regeringsformen har som
bekant i sin formulering intet, som kan stödja en motsatt uppfattning.
Da vid 1840 års riksdag, efter därom väckt förslag, sammansatta
lag-saint, allm. besv.- oeh ek.-utskotten tillstyrkte ständerna att för sin del
besluta om upphäfvande dels af vissa af dessa äldre
utvandrings-bestämmelser, dels af vissa i äldre författningar innehållna
restriktiva bestämmelser om inflyttning i riket, så föranledde detta ett
sär-skildt memorial af expeditionsutskottet, som enligt sin öfvertygelse
ansåg den senare frågan vara att hänföra till den lagstiftning, som
i 80 § regeringsformen omförmftles, och i afseende å hvilken
beslutanderätten är kungl. maj:t ensam förbehållen. 1 anledning af
exp.-utskot-tets anmärkning blef riksdagsskrifvelsen äfven omredigerad, men icke
blott i afseende å den senare utan äfven å den förra delen af
densamma, så att ständerna underdånigst anhöllo om såväl de ena som de
andra författningarnas upphäfvande. Detta synes icke ens från kungl.
maj:ts sida hafva föranledt någon åtgärd. Uppfattningen om konungens
uteslutande beslutanderätt i dessa fr&gor kan sålunda med visshet sägas
hafva ännu vid nämnda tidpunkt varit den förhärskande. Då sedermera
den 21 sept. 1860 genom passtvångets upphäfvande samtliga dessa äldre
förbudsbestämme 1 ser om ieke efter orden så dock efter,andan i
författningen upphäfdes, så skedde äfven detta visserligen på riksdagens
underdåniga anhållan, men dock genom, af kungl. maj:t ensam
beslutad och utfärdad förordning.
Från en formellt rättshistorisk ståndpunkt kan konungens
rätt-att enbart dekretera inskränkningar i utvandringsfriheten fördenskull
försvaras. Det är sedermera eu annan fråga, på hvilken icke är
anledning att ingå, i hvad mån de förändrade tidsförhållandena närmat
denna i den allmänna hushållningen ursprungligen inbegripna fråga
till civillags natur; äfvensom i hvad mån det under nuvarande
tidsförhållanden kan anses lämpligt, att den underställes riksdagen.
Gifvetvis måste detta bero på arten af de, restriktiva bestämmelser,
som kunna blifva ifrågasatta; äro dessa af mera ingripande natur
torde det med så mycket större sannolikhet anses nödvändigt eller
lämpligt.
Nu gör sig emellertid i den europeiska lagstiftningen en
utpräglad tendens gällande att. ersätta utvandringsreglementena med,
samt låta dem uppgå uti, fullständiga utvandrings lagar. Ty om det
äfven är möjligt att fast hålla skillnaden mellan utvandringsförbud å
den ena sidan samt förbud för ntvandrarexpedienter att befordra vissa
personer å den andra, samt fördenskull låta gällande
utvandrings-förbud kvarstå i sina särskilda lagrum och regleringen af ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
