Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Särskild redogörelse för den nutida europeiska utvandringslagstiftningen - VI. Olika slag af utvandrarbefordrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ansvariga företagare. (L. 1860, Art. 1). Dessa itro emellertid dels
redare, »compagnies d’émigratiom, dels personer (holag), hvilka utan
att vara redare drifva rörelse i eget namn med’utvandrares befordran,
»agences d’émigration». (D. 9 Mars—(i Avril 1.861, Art. 1). Dessa
senare böra räknas till ofvannämnda grupp A). Förutom dem
om-omnämner den sistnämnda franska författningen »agents» till
ofvannämnda företagare (Art. 4), hvilka böra räknas till grupp C).
Belgien. I >e belgiska författningarna sammanföra, såsom de franska.
(L. 1876, Art. 1; R. 1905, Art. 13) under benämningen »entrcpreneurs
’1’opérations (Vcngagement on dr transport* alla företagare vid
utvandrar-befordring, vare sig de äro redare eller icke, endast de drifva sin
affärsrörelse i eget namn. Förutom dem omnämna författningarna »som-agents»
till ofvannämnda (R. 1905, Art. 16) hvilka äro att räkna till grupp C).
Nederländerna. Äfven de nederländska författningarna
sammanföra under benämningen »oiidcrnemen alla företagare vid befordring
at utvandrare till främmande världsdel, vare sig de äro redare eller
icke (W. 1869, Art. 4). I senare fallet böra de alltså räknas till
Rropp A). Förutom dem förutsätter lagen af år 1869 (Art. 11)
tillvaron af en andra grupp af företagare, hvilka åtaga sig befordring
k* til] främmande världsdel destinerade utvandrare från nederländsk
hamn till genomfartshamn i Europa oeh hvilka icke äro tillåtna att åtaga
•S1g deras befordring längre än till denna; en dylik företagare benämnes,
vare sig han är redare eller icke, -»agent», men är civilrättsligt
betrak-tadt företagare vid den ifrågavarande delen af befordringen och bör,
°m han icke är redare, räknas till ofvannämnda grupp A).1
Danmark, Norge, Svorigo. I den danska och den norska
äfven-soin i den svenska lagstiftningen betecknas såsom vutranilraragcnt*
’‘»hvar, som åtager sig utvandrares befordran till främmande världs
■kl, vare sig han gör detta för egen räkning eller såsom
kommis-sionär för utländsk man (Danmark L. 1868, § 1, Norge L. 1869, § 1,
Sverige K. F. 1**4, § 1). Dessa »agenter» äro som bekant i
bådadera fallen företagare, hvilka afsluta utvandrarkontrakten i eget
Damn och af lagstiftningen åläggas det civilrättsliga ansvaret för
’Iftsammas uppfyllande. I de fall, då de icke själfva äro redare,
höra de fördenskull hänföras till ofvannämnda grupp A). De i de
’lanska och norska lagarna omnämnda »fullmäktige» (Danmark L. 1868,
^ Norge L. 1*69, § 3) och i den svenska författningen omnämnda
’mbud» (K. F. 1**4, § 1) äro, då de hafva skriftliga fullmakter eller
däremot svarande särskildt uppdrag af sina hufvudmän, att hänföra
till ofvannämnda grupp C).
Tyska riket. Karakteristiskt för den tyska rikslagen är
förbjudandet af alla utvandrarbefordrare med karaktären af grupp B)
ävensom förbjudandet af alla dylika med karaktären af grupp A),
1 l>c ifrågavarande iapentcrnn> hade i lagen af år 1861 cn annan karaktär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
