Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Särskild redogörelse för den nutida europeiska utvandringslagstiftningen - X. Utvandrarbefordrarnes och deras agenters affärsrörelse. Emigrantvärfning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fullmäktiges affärsverksamhet; den enda passus, som härå har
afseende, är (L. 1868, § 2 mom. 2), att agentens tillstånd kan
återkallas, om det missbrukas* »särskildt genom att han medelst osanna
uppgifter värfvar utvandrare». Denna bestämmelse är likaledes den
enda, som har afseende å emigrantvärfning i allmänhet;
emigrantvärfning från andra personers sida än utvandringsagenterna är
således ieke förbjuden.
Norge. Den norska lagen af den 22 maj 1869 är i allt af samma
karaktär som ofvannämnda danska lag af 1868, oeh anmärkningarna
härofvan hafva afseende äfven å den förra.
Genom inrikesdepartementets nyaste reglemente hafva emellertid
en del föreskrifter utfärdats, hvilka hafva afseende å
ntvandrar-agenternas och deras fullmäktiges såväl fördelning inom landet som
affärsrörelse. Det är anmärkt (jfr VIII),1 att vederbörande
polismästare ålagts tillse, det ingen del af landet kommer att falla
under mer än en agents för samma ångbåtslinje verksamhet. Vidare
har han att tillse, att det distrikt är hestämdt angifvet, inom hvilket
agenten representerar nämnda ångbåtslinje; om dessa omständigheter
skall han underrätta polismästarne på öfriga orter, där hufvudkontor
kunna upprättas. Genom dessa bestämmelser i förening med
bestämmelsen (L. 1807, § 1), att hufvudkontor blott fä upprättas ä
orter, hvilka af Konungen bestämmas, har specialiseringssynpunkten
i någon mån vunnit beaktande, ehuru ofullständigt, då inga
bestämmelser finnas öfver fullmäktiges antal och verksamhetsområden. —
Hvad åter beträffar utvandrarbefordrarnes affärsrörelse, är stadgadt:
(Regi.) § 2. Såsom fullmäktig (nnderagent) anses enhvar, som på
uppdrag af en agent arbetar på att skaffa en ångbåtslinjo utvandrare, vare sig
han är fast afittnad eller icke.
§ 3. Agenterna, deras fullmäktige och biträden få icke genom trakterande
med starka drycker» genom oriktiga upplysningar om förhållandena i främmande
världsdelar eller genom annan otillbörlig påtryckning försöka öfvertala någon
att utvandra.
§ 11. Agenterna och deras fullmäktige hafva att taga noggrann kännedom
om föreskrifterna i Lov 22 Mai 1869 om utvandringskontrollen med tilläggslag
5 Juni 1897 samt detta reglemente.
Ett aftryck af nämnda lagar och detta reglemente skall alltid finnas
upp-spikadt på en i ögonen fallande plats på alla agenters och deras fullmäktiges
kontor. Resande fullmäktig skall dessutom alltid hafva ett sådunt aftryck
med sig samt vara förpliktigad att på anfordran uppvisa detsamma.
Den förstnämnda af dessa bestämmelser har som synes till
ändamål att förhindra emigrantvärfning från de lagligen tillåtna
utvandrarbefordrarnes sida. Emigrantvärfning af andra personer än
utvandrarbefordrare är därigenom icke förbjuden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
