Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. UNDERLÄTTANDET AF ÅTERINVANDRINGEN TILL SVERIGE - Uttalande angående en föreslagen arbetsförmedlingsanstalt för svenskarna i utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 EJIIGKATIOXSUTREDNINGEN. BILAGA XX. SVENSKARNA I UTLANDET.
hållandena. Bondgårdarna, som äro snygga och prydliga, hafva där i regeln
åtminstone fyra eller fem rum samt badrum. Vatten pumpas upp med
vind-motorer och ledes till såväl boningshus som de olika ckonomihusen. Lifvet
på gården är öfverhufvud taget inrättadt efter högre anspråk på komfort och
snygghet än i motsvarande svenska bondgårdar. Dessutom kunna, på grund
af de större arealerna och den lifaktiga kooperativa rörelsen bland
jordbrukania, utmärkta landtbruksmaskiner anskaffas i större omfattning än
hos oss.
Bland landt.bruksar&etarna förefinnas större möjligheter att få en
åter-invandring till stand, om de erbjudas tillfälle att utan för stora svårigheter
förvärfva egen gärd där hemma, men äfven i detta fail böra förhoppningarna
om en större åtcrinvandring ej spännas för högt, sa länge bättre ekonomiska
utsikter erbjudas dorn i Förenta Staterna och Kanada.
Detta rörande svensk-amerikanarnas benägenhet att återvända hem; en
annan fråga blir, i hvilken mån det är med Sveiiyen intressen förenligt att
söka få till stand en åtcrinvandring.
Att vi ej skola anstränga oss att återförvärfva dem, sora misslyckats
härute pä grund af oförmåga, är utan vidare klart. Fråga uppstår emellertid,
angående det kriterium, som bör erkännas, när det gäller att bedöma, hvilka
utvandrare Sverige skulle sträfva efter att återfå.
.lag har härutinnan kommit till öfvertygelsen, att, i stort sedt, blott
ekonomiskt välstånd kan tjäna såsom dylikt kriterium. Naturligtvis är jag
den förste att erkänna, att en sådan synpunkt verkar mindre tilltalande, men
å andra sidan stöter det på mycket stora svårigheter alt tillämpa en annan.
Förhållandena härstädes äro nämligen sä stora, och här råder så mycken
humbug och oärlighet, att det blir snart sagdt omöjligt att i det enskilda
fallet utfinna, huruvida viss person genom duglighet och karaktärsegenskaper
är önskvärd för vårt land. Ilar ban åter lyckats förskaffa sig on förmögenhet
på exempelvis 10- à 20,000 dollar, torde detta väl i de flesta fall kunna
anses som bevis åtminstone pä duglighet.
Ingen klass af svensk-amerikanare synes mig i den grad kunna inverka
till fromma för den materiella utvecklingen i Sverige som just dessa. De
skulle, om de återbördas till fäderneslandet, kunna tillföra detsamma nya
uppslag pä skilda områden. Deras kapital är naturligtvis högeligen önskligt
för värt näringslif, och det skulle sätta dem i stimd att där hemma inrätta
sig pä ett högre socialt plan, sä att Amerika för dem ej längre erbjödo så
stora lockelser. Mera tvifvelaktigt synes det mig vara, om några särskilda
åtgärder böra vidtagas för att återförvärfva personer, som under några års
vistelse härstädes sparat samman ett belt obetydligt kapital. Erfarenheten
har gifvit vid handen, att dessa rätt snart besluta sig för att återvända till
Amerika, och jag undrar, om do icke i sådant fall genom att i handling visa,
huru de föredraga Amerika framför Sverige, locka till emigration, något som
en åtcrinvandring ju i första rummet icke bör få göra; den blefve då till
mångdubbelt större skada än gagn.
Hvad ätet-invandringen af arbetsförmän m. fi. beträffar, anser jag det
vara tvifvel underkastadt, om en sådan skulle medföra sa stora fördelar för
vår industri, som man hade rätt att. vänta sig. Visst är, att just
arbetsledningen hemma på många ball har betydande brister, men de slappa
disciplinära förhållandena i Sverige komma de flesta förmän från Amerika att
snart tröttna.
En åtcrinvandring af svensk-amerikanska ingenjörer, som härute
inne-bafva förtroendeposter, är naturligtvis i högsta grad eftersträfvansvärd, men
här kan initiativet icke gärna tänkas komma annat än frän vederbörande själfva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
