Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. UNDERLÄTTANDET AF ÅTERINVANDRINGEN TILL SVERIGE - Uttalande angående en föreslagen arbetsförmedlingsanstalt för svenskarna i utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FBAGAN OM KN ARBETSFÖKMEDfjINffSAirSTAXit.
29
att för don svenska arbetsmarknaden importera svensk arbetskraft (rån
utlandet. Vi anse emellertid ä andra sidan, att det nr flera synpunkter kan för
vårt lands industriella utveckling vara gagneligt, om, i störro utsträckning
än hittills, i sina yrken väl kvalificerade, arbetare, förmän och ingenjörer —
speciellt från Förenta staterna — kunde förmås att ätcrinvandra till sitt
fädernesland och låta sina specialkunskaper, sin större initiativrikedom och
arbetsförmåga komma den svenska industrien till del. Om vidare genom en dylik
immigration af svensk arbetskraft från Förenta staterna kunde å vara fabriker
och verkstäder inplantas en störro aktning för kroppsarbetet, vore säkerligen
ej så litet vunnet. Få samma gäng vi framhålla dessa synpunkter, torde
det dock vara pà sin plats Uttala ott, varningens ord mot, att ett sådant
betraktelsesätt skulle vinna burskap i vårt land, att- en arbetare ovillkorligen
måste någon tid ha uppehållit sig i Amerika för att betraktas såsom en i
sitt vrke vill kvalificerad arbetare. En immigration af dåligt kvalificerade
arbetare bör ej på något sätt af staten eller enskilda befrämjas. Hvad
slutligen angår spörsmålet om, huru ifrågavarande arbetsförmedling bör
organiserat, anse vi att, om ej oöfverstigliga hinder af mellanfolklig art resa sig
däremot, den tillärnade arbetsförmedlingen bör vara helst en statsinstitution eller
åtminstone stå under statens kontroll. Då en centralisering at’ den offentliga
arbetsförmedlingen förr eller senare säkerligen kominer till stånd i vårt land,
och den allmänna arbetsförmedlingen blir en statsinstitution, kunde ju
förmedling af svensk arbetskraft frän utlandet lämpligen bli en speciell afdelning,
sorterande under statens allmänna arbetsförmedling och samarbeta med denna.
Stockholm den 18 november 1907.
För Svenska Arbetareförbundets styrelse:
./. Nilsson
Sekr.»
Från Ventrala Arbetsgifvare förbundet inkom följande uttalande:
•I anledning af Eder skrifvelse får Centrala Arbetsgivareförbundet,
hvilket omfattar den hufvudsakligaste dolon af dem, som inom landet utöfva de
till byggnadsbranschen hörande yrkesgrenar, efter att hafva gifvit tillfälle åt
de lokala föreningarna såväl i Stockholm som landsortsstäderna att i ärendet
yttra sig härmed lämna följande svar ä de af Eder uppställda frågorna:
1 :o) Under de senare arens lifliga byggnadsverksamhet, har bristen på
yrkeslärda arbetare, därvid särskildt kan nämnas snickare, timmermän, murare,
platslagare, rörläggare, målare och lackerare, gjort sig starkt kännbar. Eöljden
häraf har å ena sidan varit intagande at’ finska och andra utländska arbetare
och å andra sidan, att icke yrkeslärda arbetare utgifvit sig för och måst
antagas som yrkeslärda, hvarigenom anspråken på yrkesduglighet kommit att
i vissa fall betänkligt sänkas. Från skilda delar af landet, såsom exempelvis
de skånska städerna, Göteborg, Örebro och de norrländska städerna samt icke
minst från hufvudstaden vitsordas behofvet af inom byggnadsyrkena praktiskt
öfvade och profvade arbetare samt i lika grad dugliga, förfarna förmän och
verkmästare.
För att Sverige på bästa sätt skall kunna tillgodogöra sig den ökade
arbetskraft och arbetsskicklighet., som genom skickliga utomlands bosatta
svenkars äterinHyttando kan blifva möjlig, ligger det enligt vårt förmenande
den yttersta vikt på anordningarne af en statens arbetsförmedlingsanstalt
till tjänst för utomlands boende svenskar.
Mod afseende ä frågan 2:0) önska vi betona blott en sida, och detta
hvad anordningarne utomlands beträffar, den nämligen, att visserligen böra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
