Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. UNDERLÄTTANDET AF ÅTERINVANDRINGEN TILL SVERIGE - Uttalande angående en föreslagen arbetsförmedlingsanstalt för svenskarna i utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 EMIGRATIONSUTIUSDNINGEN. BILAGA XX. SVENSKARNA I UTLANDET.
de svenskil konsulerna vara de naturliga organen tor samarbete med anstalten,
men af stor betydelse blir, att konsulerna på alla de platser, där det finnes
ett större antal svenskar, ega särskilda ombud, och torde ingenstädes förefinnas
brist på personer sora äro både lämpliga och intresserade för ett dylikt uppdrag.
Stockholm den 12 december 1907.
Centrala Arbetsgivareförbundet
A. E. Magnusson.
Ax. Fallgren.»
Sveriges Verkstadsförening uttalade sig sålunda:
Eder skrifvelse af den 24 okt. d. å. har behandlats af såväl Sveriges
Verkstadsförenings kretsstyrelscr som af dess öfverstyrelse, och får jag
härmed dclgifva Eder öfverstyrelsen» svar.
Det är ett kändt förhällande, att af de olika folk. som sedan årtionden
deltaga i utvandringen, intaga skandinaverna en bemärkt plats. Knappast
något folkslag besitter i högre grad förmågan att acklimatisera sig. Också
anses skandinavenia i Förenta Staterna såsom synuerligen värdefulla
invandrare.
Del är ock ett faktum, att de flesta arbetsdugliga och ordentliga
skandinaver inom relativt kort tid förmå skapa sig en ställning i det nya landet.
Att vända sig till dylika dugande män och kvinnor i syfte att i någon större
utsträckning förmå dem att återvända till Sverige, torde i allmänhet visa
sig resultatlöst.
Tyvärr tinnes emellertid i Nordamerikas Förenta Stater ej få svenskar,
som pa grund af mindro duglighet eller andra ogynnsamma egenskaper aldrig
så att säga kunnat sia rot i det nya landet utan föra en bekymmersam
tillvaro vid gränsen af nöd. Åtgärder för återförvärfvande af utvandrade svenskar
skulle sannolikt genast hafva till följd, att en del dylika mindre dugliga
personer återvände, hvilka måhända någon kortare tid efter återkomsten
skulle kunna ärligen försörja sig, men sannolikt förr eller senaro skulle falla
det allmänna till last.
(Jm än en och annan duglig arbetare skulle förmås återvända, är det
ej säkert, att dylika kunna förmås att stanna bär. Man får nämligen räkna
med det förhållandet, att arbetare, vana vid utlandets mera fria förhållanden,
icke torde komma att känna trefnad i det tyranni, som här ander
fackföreningens och solidaritetens ofta missbrukade namn öfvas af de ledande inom
arbetarekretsarna.
Man har vidare att räkna med penningförhållandet inom olika länder,
en omständighet som torde göra det utsiktslöst att söka förmå folk
återflytta till Sverige frän land, där arbetslönerna äro högre än i Sverige.
Möjligen skulle det finnas utsikt att draga hit arbetskraft från Tyskland, där
arbetslönerna äro lägre än i Sverige, ott förvärf, som i anseende till do goda
egenskaper som folk i Tyskland bibringas, måhända skulle vara värdefullt.
Äfven om tidtals mera behof af arbetskraft yppas inom den mekaniska
verkstadsbrauschen, än som inom landet kan erhållas, anser Öfverstyrelsen i
betraktande af här ofvan angifna förhållanden, att särskilda åtgärder uti
ifrågasatt syfte ickc torde leda till önskadt resultat.
Skulle det likväl anses, att dylika åtgärder böra vidtagas, vill det synas
öfverstyrelsen lämpligt att allenast konsulerna i utlandet därmed betros.
Stockholm den 19 december 1907.
För Sveriges Verkstadsförening
Ernst F. Wallgren.-t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
