Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 EMIGRATIO lf SHT REDNINGEN. BILAGA XX. SVENSKARNA I UTLANDET.
hända största fabrik i denna bransch, åtminstone i finare artiklar»; maskinfabriken
»Progress»; Anders Svenssons tunnfabrik, hvarest drifves Skandinaviens största
produktion af margarin fastager; Kristiania guldlistfabrik, hvilken emellertid
fått en hård stöt genom deii svenska marknadens stängande i och med
mellan-rikslagens upphörande; Kristiania staal og jcrnvarefabrik m. ff.
filaud svenska hundland* intaga järnhandlandena den mest framträdande
platsen, både som engrossister och minuthandiandc. Men därjämte finnas äfven
flera betydande svenska affärer i andra branscher, såsom i specerier och viktualier
(»Nordisk Frugtkompani»), byggnadsartiklar, manufakturvaror o. s.
I)e svenska hand turkarne i Kristiania utgöra ett. högst betydande antal,
och många af dem ha uppnatt själfständiga ställningar. Det öfvervägande
antalet utgöres af skräddare, och flera af dessa inneha affärer, hvilka räknas bland
den norska hufvudstadens finaste. Men dessutom äro snart sagdt alla yrken
representerade. Vidare finnas en mängd svenska kuskar, väl anskrifna. svenska
kypare, handtverksgcsällcr, jord-, sten- och fabriksarbetare,
spårvagnsfunktionärer och, bland kvinnliga arbetare, sömmerskor. Beträffande trädgårdsskötseln
ha svenskarne helt enkelt varit banbrytare. En mängd svonska trädgårdsmästare
blefvo förr införskrifna till de stora egendomarna i Kristianias närhet, och.de
flesta af dem slogo sig efter kort tid ned i eller vid hiifvudstadan. Ku tid voro
de svenska trädgårdsmästarna i absolut öfvervikt och kunde på detta sätt ännu
kraftigare arbeta pä höjandet af denna sida af jordbruket och i synnerhet
grönsaksodlingen.
Svenska byggmästare ha ock spelat en betydande roll i ilen norska
hufvudstadens utveckling, och man kan utan öfverdrift påstå, att en fjärdedel af
Kristiania byggts af svenskar.
Icke sa fä svenskar ha vidare anställning i Kristiania kornmuns tjänst,
oeh flera af dessa ha, i likhet med hvad som är fallet med svenskarna i privat
tjänst, uppnått förmansplatser.
Det svenska föreniu gslifvet i Kristiania har åtminstone före 1905 icke
varit starkt utveckladt. Ett par föreningar som bildats, sä »Svenska
föreningen» från början af 1880-talet samt »Svea», stiftad 1897 bland
hufvudsakligast handtverkarnc, ha visserligen arbetat för sammanhållning bland
svenskarne, men bägge upplöstes rätt snart. År 1905 bildades emellertid
»Svonska Sällskapet i Kristiania», som »synes lofva godt. för upprätthållandet
af sambandet landsmännen emellan», samt är 1909 Svenska hjälpförcningen
och Svenska föreläsningsföreningen. »Kolonien Svea» är en förening inom de
svenska arbetarnes krets. Äfven i Trondhjem finnes numera en svensk förening.
Kn äldre svensk förening med mera lifaktighet är den för cirka trettio
år sedan bildade »Kristiania frie Missionsförening». Den består för närvarande
(1904) af c:a 400 medlemmar, däraf dock omkring hälften norska, och äger
Betlehemskyrkan pä (iränerløkken, hvilken sålunda kan sägas vara svenskarnes
kyrka, samt Bjølsen kapell vid Nydalen. Under mänga år har föreningen haft
svenska predikanter. Den har söndagsskola, som omfattar 4- à 500 barn,
ungdomsförening, sång- och musikförening och verkar genom barnkrubbor och eljest
för afhjälpande af nöden.
På tal om det kyrkliga lifvet må också nämnas, att svensk sjömanspräst
finnes i Kristiania. häremot: finnes ingen svensk församling och ingen skola.
Utvandringen till Norge af arbetssökande — tillfällig eller
stadigblifvande — har för några af våra västligare gränsprovinser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
