Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<)fi KM lif RA TIONSUTREDNINGK N. BILAGA XX. SVENSKARNA I UTLANDET.
Knli;;t cn skildring från ett par af de värmlandsförsamlingar, där
beröringen varit allra lifligast, bar det där hört till ordningen, att de allra flesta
unga sölit sig sysselsättning i Norge, i till synnerhet sommartiden. Våren och
sommaren företedde ofta stora stråkvägen dit bilden af cn folkvandring.
Mtiii kan, menar anförde pastor, svårligen uppvisa, at.t uf vandringen för
svenskarna haft några välgörande verkningar. Arbetsförtjänsterna i Norge voro en
tid utomordentligt goda, men det erkännes allmänt, att .just ingen däraf drog
nytta. Arbetare och arbeterskor förslösade mycket ofta sin inkomst, genom ett
öfverdådigt lefnadssätt. Spekulativa individer försökte sig på jobberi i hus
och tomter. Det finns en eller annan sådan, som försiktigt drog sig ur
spelet i tid, sedan ban förtjänat något hundratusental. Men dessa äro ytterst
fa, och de hafva kvarstannat i Norge. De flesta förlorade mer än de hade
vunnit. De manliga arbetarna slogo sig vanligen på byggnadsfacket och började
med grundgräfning; en och annan steg till värdighet af gråstensmnrarc.
Ganska många voro ock byggnadssnickare. En ganska betydlig del af de
unga kvinnorna valde sömmerskeyrket, som. förutom dess dåliga sanitära
verkan, i de större städerna synes vara ägnadt att verka demoraliserande. Största
parten af sådana kvinnor, som reste på våren och kommo tillbaka på hösten, blefvo
s. k. hagjäntor, som arbetade i trädgårdarna. Deras anseende i Kristiania
var dåligt, äfven af den orsak, att arbetet var uselt betald t. De foro illa
med sig pa alla möjliga sätt, voro inhysta i dåliga logement, skaffade sig
otillräckligt med mat, men desto mera öl, hvarförutom de af den magra
förtjänsten skulle skaffa sig »modcpynt». — När så de dåliga tiderna inträdde,
tvingades en del, som slagit signed i Kristiania i afsikt, att stanna där,
synnerligen familjer, att återvända. De kommo då armare än de flesta af vara
härvarande fattiga familjer, och de hafva måst stödjas af barmhärtiga
medmänniskor. En dylik familj företer en tröstlös anblick. Den har slagit rot
i Kristiania och passar föga i landtliga förhållanden. Men nöden har ingen lag.
Samme pastor framhåller å andra, sidan, att somliga skött sig
oklanderligt. Men endast i ett och annat, fall — menar ban — kan spåras ett
förädlande inflytande, nämligen dä någon svensk flicka får plats i en verkligt
god familj.
Mycket beror ju på, med hvilka förutsättningar de utflyttade utgått från
sin hembygd. Och det är tydligt, att de stått pä mycket olika ståndpunkt
i. socialt ock moraliskt hänseende. Man har 0111 Amerika måhända i regeln
kunnat säga, att det fått vårt bäst,a folk — det sades t. ex. om en präktig
tjänarinna i mitt hem: »Besynnerligt, att en sa bra flicka som hon stannar i
Sverige». Om de till Norge utflyttade måste troligen sägas, att. de rekryterats
från både de bättre och de lägst stående. Att, så är fallet, vitsordas frän
olika håll. Det förefaller, som om rätt inånga af de bäst. fostrade inginge
äktenskap och blefve bofasta i Norge — i hvilket fall de väl emellanåt, na
den burgna landtbefolkningens nivå. Men äfven mera löst folk är med i
emigrationen. En pastor frän Dal uppgifver, att flertalet af de från hans
församling utvandrade varit sådana, som visat sig redan härhemma hafva
ringaktat kristlig sed och familjeordning. I dylikt fall medför ju vistelsen i
Norge sällan annat än ytterligare försämring. Därför komma stundom dåliga
rykten om de utvandrade till hembygden. Särskildt synes ställningen ofta
vara betänklig ibland dem, som mera tillfälligt, söka arbete i Norge. Från
en församling å Dal uppgifves t. ex., att då sådana vid jul eller eljes vid
större högtider besöka hemorten i större antal, ett. mycket rätt och supigt,
lefnadssätt förekommer. Missbruk af starka drycker förekommer mycket bland
de s. k. säsongarbetarna. Ett skarpt uttalande göres af en värmlandspastor:
»Granna kläder, höga löner och förtjänster, ’frihet, och oberoende’ frän alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
